Det finns många intressanta böcker med historik över människans utveckling. Nedan har jag fokuserat huvudsakligen på några tänkvärda sentenser från Hararis underhållande bok Sapiens - en kort historik över mänskligheten (2012). Längre ner finns tips om andra böcker. Det framgår att en avgörande förmåga till framgång har varit människans förmåga till abstrakt och symboliskt tänkande. Fast den retoriskt skicklige Harari uttrycker det lite mer provocerande som att vi skapar uppdiktade verkligheter som alla tror på.

Från [Harari2012]:

• 1. Människor, Homo, utvecklades för 2.5 miljoner år sen i Afrika. Homo sapiens har funnits i c:a 200 000 år. Antal exemplar f.n. närmar sig 8 miljarder.
• 2. Nya sätt att tänka och kommunicera uppstod för c:a 70 000 - 30 000 år sen: den kognitiva revolutionen (s 30). Vanlig teori var att den berodde på en slumpmässig genetisk mutation i DNA (“kunskapens träd”-mutationen) hos Homo sapiens (men inte hos neandertalarna). Vårt språk var ett sätt att skvallra. Det räcker inte att veta var lejonen finns. Man måste veta vem som avskyr vem, vem som är ärlig och vem som luras etc. Nödvändigt för samarbete i stora grupper.
• 3. Det helt unika är dock att vi kan förmedla information om sådant som inte existerar (sånt man aldrig sett, rört vid eller känt lukten av). Vi kan inte bara föreställa oss saker, utan vi kan göra det kollektivt. Myter ger människan enastående möjligheter att samarbeta i stora grupper. Att vi kunnat bygga upp städer och imperier beror på vår föreställningsförmåga. Till skillnad från lögner är uppdiktade verkligheter något som alla tror på, och då har de reellt inflytande i världen.

Ex. För att förstå t ex franska revolutionen räcker det inte att förstå samspelet mellan atomer, molekyler och organismer. Man måste förstå samspelet mellan ideer, föreställningar och fantasier (s 45). Hela historien utspelas visserligen på en biologisk arena. Men arenan är stor; H Sapiens kan spela otroligt många spel på den.

• 4. Jordbruksrevolutionen. I 2.5 miljoner år livnärde sig människor på att samla växter och jaga djur, som levde och förökade sig utan mänsklig inblandning (s 83). Allt förändrades för cirka 10 000 år sen. Kosten blev betydligt mer ensidig - baserade på ett fåtal växter och djur. T ex spannmål är riktigt dåligt för våra tänder och munnar (se GP 2012-05). Vi fick mindre fritid. Arten Homo sapiens kunde dock föröka sig exponentiellt. Tama höns och nötkreatur är kanske en evolutionär framgång men några av de mest eländiga varelser som levt. Överallt växte det fram härskare och eliter som levde av böndernas överskott.
• 5. En uppdiktad ordning är intersubjektiv (s 118): för att ändra den måste jag övertyga miljontals främlingar att samarbeta med mig. Vi måste skilja på objektivt, subjektivt och intersubjektivt fenomen. Många av historiens viktigaste drivkrafter är intersubjektiva: lagar, pengar, gudar, nationer.
• 6. Hur kan myter bära imperier? Två kända myter: Hammurabis lagar 1776 f.Kr. och Förenta staternas självständighetsdeklaration 1776 e.Kr. Dessa höll ihop ~100 000 babylonier resp. håller idag ihop ~300 miljoner amerikaner (s 108). Vi vill inte gärna höra att mänskliga rättigheter är en myt. Uppdiktade ordningar baserade på myter riskerar kollapsa så fort människor sluta tro på myterna. Hur få människor att tro på dem? Man erkänner aldrig att ordningen är uppdiktad.
• 7. Kulturer försöker oupphörligen försona motsättningar; denna process driver på förändringar. Sedan franska revolutionen är jämlikhet och frihet fundamentala värden.
• 8. Religion har faktiskt varit den tredje största enaren av mänskligheten, jämte pengar och imperier (s 206).
• 9. Historien kan inte förklaras deterministiskt och kan inte förutsägas, eftersom den är kaotisk (ytterst små variationer kan ge stora skillnader i resultat). Historien är t.o.m. kaotisk av 2:a ordningen: den reagerar på förutsägelser. Marknader är kaotiska system av andra ordningen liksom politik. Alltfler forskare uppfattar kulturer som en mental infektion eller parasit, som har människan som ofrivilliga värdar. Kulturella föreställningar lever i folks medvetande. De förökar sig och sprids från en värd till nästa; de försvagar ibland värdarna och t.o.m. dödar dem (ex. IS). Ett annat sätt att förklara detta är spelteorin, som förklarar varför beteendemönster kan skada samtliga spelare. Ex: kapprustning.
• 10. Den vetenskapliga revolutionen. Startade c:a år 1500. Den moderna vetenskapen skiljer sig från tidigare kunskapstraditioner på tre sätt:

1. viljan att erkänna okunnighet (inga teorier är heliga)

2. Observationens och matematikens centrala ställning (samla observationer, sammanställa i teorier)

3. förvärvande av nya förmågor (mest att utveckla ny teknik).

Tidigare kunskapstraditioner, kristendom, islam etc, hävdade att allt som var värt att veta om världen redan var känt. Om individen inte visste var det bara att fråga någon klokare, t ex prästen i byn. Dagens kunskapstradition erkänner öppet en kollektiv okunnighet om viktiga frågor.

Lägger till två punkter hämtade från [Harari2015]:

• 11. (s273) Vad händer om ens skepparhistorier från ens berättande jag leder till att någon allvarligt skadas?

Alt 1: Inget händer; man tror fortfarande på sina illusioner.

Alt 2. Man blir skakad och överger sina illusioner.

Alt 3. Man klänger fast vid sina fantasier ännu mer för att ge brottet mening.

Alt 3 innebär alltså att ju större uppoffringar vi gör för en påhittad berättelse, desto starkare blir paradoxalt nog berättelsen, eftersom vi så gärna vill att dessa uppoffringar och det lidande vi ställt till med ska ha mening. Inom politiken heter detta “Våra pojkar har inte dött förgäves”. Alt 3 är värt att reflektera över. Vi riskerar alla att gå i en fälla: Det berättande jaget föredrar gärna att fortsätta lida för att slippa medge att tidigare lidande var meningslöst.

• 12. Hararis formler för kunskap (produkttecknet betyder här att utan det ena är inte det andra värt något för att skapa kunskap, dvs 0 * X = 0).

a) I medeltida Europa: kunskap = skrifter * logik. Vi använder alltså logik för att förstå tillgängliga texter.

b) Efter vetenskapliga revolutionen: kunskap = empiriska data * matematik. Vi samlar data och sen analyserar vi dem med matematiska verktyg. Denna kunskap kan dock inte hantera värdeomdömen. Etisk kunskap är nödvändig för att samhällen ska överleva. En lösning är då att kombinera a) och b):

etisk kunskap = skrifter * logik

övrig kunskap = empiriska data * matematik

c) Humanismens formel för etisk kunskap: etiskt kunskap = upplevelser * sensitivitet. Med upplevelser menar Harari subjektiva förnimmelser, känslor, tankar; med sensitivitet menar han att vara uppmärksam på sina upplevelser och låta dem påverka ens åsikter och beteenden. Sensitiviteten är något som måste övas upp.

Ex: I livet sårar vi och blir sårade av andra. Om jag är uppmärksam skärps min moraliska sensitivitet och min etiska kunskap om vad som är rätt ökar.

Mer historik. Lästips

• [Nörretranders1991): Märk världen - en bok om vetenskap och intuition. Mycket intressant bok trots att den numera är gammal! Har informationsteoretiskt perspektiv. Författaren gör upp med begreppen (medvetna) jaget och information och inför de enl. honom viktigare begreppen miget (det omedvetna som är större än jaget) och exformation (explicit bortgallrad information).
• [Gärdenfors2000]: Hur Homo blev sapiens. Enl. Gärdenfors: De flesta är överens om att man kan tala om tänkande och medvetande hos djuren också. Komponenter i evolutionsordning: sinnesförnimmelser, uppmärksamhet (att kunna välja i flödena), minnen (procedurellt, semantiskt , episodiskt), tankar (hjärnaktivitet frikopplad från omgivande värld), planering (inkl. fantasi, dagdrömmar), jagföreställning, fri vilja, språkförmåga (så sent som för 2 - 300 000 år sen). Några axplock:

Konsten att sikta etc: Apor kan ej kasta pil eftersom dom har mindre utvecklad simulator för att göra snabba beräkningar. Grush 1997 anser att vi ska vara tacksamma för långsamma nervtrådar till/från muskler. Om inte simulatorprocesser hade uppfunnits av evolutionen så hade vårt tänkande kanske inte kunnat utvecklas. Representationer (perception och föreställningar) skapas nämligen av simulatorer. Kroppsliga handlingar engagerar både främre hjärnbarken/simulatorer och motoriska hjärnbarken men föreställningar bara det förra.

Vi förlägger kunskap till yttre världen, Home zappiens. Externa minnen innebär att representationer frikopplas från medvetanden. Startade för 50 000 år sen med t ex bilder. Talangen att hantera externa minnen kan ha vuxit fram på bekostnad av muntlig förmåga och visualisering. Det finns inte tydlig gräns mellan tänkande människan och ”tänkande” världen. Denna effekt kan förklara att gamla människor blir förvirrade, när de flyttas till sjukhus. De är beroende av signaler i hemmiljön.

• [Frostegård2013]: Nästan allt om människan - evolutionen, generna, moralen och mycket mer. En huvudpoäng i boken är att evolutionsteorin kan hjälpa oss förstå våra kroppar och våra sjukdomar bättre. Den kan också hjälpa oss när vi ska välja sätt att leva. Axplock:

Om etik. Vår biologi visar inte vad som är rätt eller fel, men det finns av vår natur bestämda gränser för hur en praktisk etik kan se ut. Etiska system, som renodlar en eller annan princip (konsekvensetik, pliktetik, helighetsetik etc) tenderar att bli extrema. Den rena rationaliteten skapar monster. Man får acceptera en pragmatisk etik.

• [Ljungberg1991]: Människan kulturen och evolutionen - ett alternativt perspektiv. Några axplock:

Det centrala för att förstå moderna människans beteende är det Ljungberg kallar kapitulations/ underkastelsemekanismen. När människan började överge jägar/samlarlivet och övergick till jordbrukssamhälle med mera teknologisk stordrift, kraftfulla verktyg etc, typiskt för 5 - 10 000 år sen, kom vissa människor på att man kunde skaffa sig makt över andra människor på olika sätt, t ex genom att använda vapen. För att människan då skulle överleva hot, provokation etc blev hon tvungen att underkasta sig. Hon kunde alltså inte följa den omedelbara känslan att ge igen för då riskerade hon bli dödad. I det moderna samhället är vi alla - i strid med våra grundkänslor - underkastade en massa regler för att samhället ska fungera.

Ljungberg föreslår att kapitulations/underkastelsemekanismen motsvarar identifikation i psykodynamiska teorin (identifikation var viktig för att barn under uppväxt skulle lära sig relatera till andra människor). Identifikationen kan då ske av kärlek eller av rädsla (= “identifikation med aggressorn”). I det senare fallet omedvetet. Fenomenet har starkt empiriskt stöd men här kanske Ljungberg dessutom har en bra evolutionär förklaring? Om Stockholmssyndromet är mer än en myt skulle väl det fenomenet kunna förklaras också?

Kompensering av uppkomna problem. Har man tvingats till grundläggande kapitulationer inom viktiga funktionsområden så blir man beroende av inlärning och kognitiva processer för att överhuvudtaget fungera.

Ex: Om den naturliga biologiska miljön och grunden för födointag satts ur spel, måste personen lära sig vilka näringsämnen som finns, vilka som är viktiga och vilka som finns i olika födoämnen. Dessutom måste personen med sin insikt kunna styra sitt beteende så att hen verkligen äter det som hens kunskap och insikt säger att hen ska äta. Om detta misslyckas måste dessutom olika genererade sjukdomstillstånd studeras vetenskapligt och lindrande åtgärder vidtas. Kompensationen kommer dock bara att ske på så sätt att inte nya samhällsordningen hotas!!

Ljungberg anser att kristna skapelseberättelsen, sett symboliskt, mycket väl kan vara förenlig med den naturvetenskapliga. Detta om man ser skapandet av den “moderna” människan i existentiell mening d.v.s. som skapande av den kapitulerade, sakliga, logiska människan (skapad ur kunskapen = “ordet”).

• [Bojs2015]: Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren. Den moderna DNA-tekniken möjliggör en släktforskning som går inte 10 generationer utan snarare 1000-tals generationer bak i tiden. Idag är det ingenjörer (kryptoexperter, dataspecialister, molekylärbiologer, kemister) som driver historie- och släktforskningen framåt. Bojs har utnyttjat nya möjligheterna för att följa spåren bakåt i Europas historia, t ex de olika invandringsvågorna, som resulterat i dagens mix.

_________________________________________