Beteendeekonomi till vardags

Vad är beteendeekonomi? (ekonomisk psykologi, deskriptiv beslutsteori; behavioral economics)

(Länkar i detta avsnitt/tema inkl undersidor är kontrollerade 2013-09 el. senare.) Jag kommer i denna del av min webbplats (som kan ses som ett komplement till Kort om nationalekonomi) ge lite information om beteendeekonomi. Detta är ett område som berör de flesta av oss lite till vardags. Jag kommer att sammanfatta vad jag läst i framförallt allt Daniel Kahnemans mycket intressanta bok Tänka, snabbt och långsamt, men även en del andra källor (se Referenser) . Den som ser att jag missförstått något väsentligt nedan är välkommen att ge mig synpunkter tillsammans med faktareferenser.

I klassisk nationalekonomisk teori förutsätts att människan fattar rationella beslut utifrån sina egenintressen. Dvs man antar att människan har en klar uppfattning om hur värdefulla olika  varor är och om hur hon rationellt ska bete sig när hon ställs inför olika (ofta osäkra) beslutsalternativ. Detta har antagligen varit en rimlig förenkling för att komma igång med hyfsat enkla nationalekonomiska modeller. Men det är en rätt grov förenkling. Vi bör ta reda på mer om hur människan egentligen beter sig för att ev. kunna förbättra samhällsekonomins funktionssätt. Adam Smith lär själv ha varit rätt intresserad av hur människan fungerar med sitt samvete och sin förmåga till moraliska bedömningar (han skrev t ex år 1759 The Theory of Moral Sentiments). Eg. var det neoklassisisterna, mer än 100 år senare, som inte ville blanda in dåtidens psykologi utan strävade efter att göra ekonomi till ett område av naturvetenskaplig typ ([wiki/behavioral_economics]). En stor nationalekonom som Keynes var dock attraherad av psykologiska insikter. 

Det var först andra halvan av 1900-talet, som psykologi började komma in på allvar. Det etablerades ett forskningsområde kallat beteendeekonomi, eng. behavioral economics (också: ekonomisk psykologi), som alltså bygger på en kombination av kunskaper i psykologi och ekonomi. Richard Thaler, ([Kahneman2011], s 326), observerade redan på 70-talet - som skarpsynt student vid ekonomiavdelning vid University of Rochester - beteenden som den rationella klassiska ekonomin inte kunde förklara. Därmed fick man en startpunkt för beteendeekonomiska ideer. Genombrottet för beteendeekonomi kan till stor del tillskrivas psykologerna Kahnemans och Tverskys forskning. Denna forskning rönte stort intresse även utanför psykologin (en viktig artikel fick bred spridning genom att publiceras i tidskriften Science 1974). Kahneman  fick erkännande i form av nobelpriset i ekonomi år 2002 (Tversky dog 1996). 

En beteendeekonom intresserar sig alltså för vad verkliga människor gör, dvs hur känslor och mentala tumregler spelar in. Klassisk ekonomi intresserar sig för vad en logisk, fiktiv, människa enl. en matematisk modell skulle göra, dvs besluta utifrån egenintresse och rationella kalkyler.

I underordnade sidor till denna sida behandlas kort vart och ett av följande delområden:
  • Logisk rationalitet: Bl.a. beskrivs väntevärdesmodellen (expected utility model) och transitivitet som exempel på traditionell preskriptiv (normativ) beslutsteori, baserad på sannolikhetsteori och logik. Detta är i linje med vad klassisk ekonomi (och homo economicus) förutsätter.
  • Tumregler och tankefel: Visar exempel på hur våra (d.v.s. homo sapiens') förenklande mentala tumregler ibland leder oss till allvarliga och systematiska bedömnings- och beslutsfel. Baserat mest på [Kahneman2011]. Bl.a. kommer prospektteorin, som fick nobelpriset i ekonomi 2002, att beskrivas.
  • Påverkan från dolda krafter tar upp exempel på hur känslor, förväntningar, sociala normer etc påverkar våra handlingar på sätt, som i alla fall klassisk ekonomi betraktar som ologiska. Exemplen är huvudsakligen hämtade från [Ariely2008]. Här beskrivs också mänsklig s.k. tidsinkonsistens (och för jämförelse "rationell" tidskonsistent discount-utility-model).
  • Neuroekonomi handlar om beslutsbeteendens motsvarigheter i hjärnans delar, t ex känslohjärnan och neocortex.
  • Ekologisk rationalitet och politik: Ger en evolutionsteoretisk vinkling på våra mentala tumregler: dom är smarta i den omgivning (ekologi) för vilka dom utvecklats. Dock passar dom ibland mindre bra i vårt moderna samhälle. Dessutom ställs en fråga: Hur bör politik och samhälle ta hänsyn till våra bristfälligheter, som beteendeekonomiforskningen upptäckt?
  • Beteendeekonomiska begrepp - kanske bra att känna till några av dem vid fikasnacket.
  • Referenser: Viktigaste källor till min text.
Länk tillbaka till Om webbplatsen.