Immunsystemet

(Denna sida ingår i avsnittet H sapiens försvarssystem, som i sin tur ingår som en del i temaavsnittet H Sapiens - info-behandling, som infördes 2019-03. Länkar är kontrollerade 2019-03 eller senare.)


(Ev. sidreferenser nedan avser [Lekander2018] om inget annat anges)

Ofantliga mängder av mikroorganismer finns som bekant i vår kropp. Många nyttiga mikroorganismer ingår i vårt immunförsvar. Immunsystemet bedriver ett ständigt krig mot de mikroorganismer, som är farliga (“patogena”) och lyckats ta sig förbi huden. De vita blodkropparna tar hand om dem. När invasionen blir stor så känner hjärnan av inflammationen, som ingår i kroppens motattack, s 67, och du börjar du känna dig sjuk.


Immunsystemets arbete


De ämnen som vita blodkropparna i lymfsystemet upptäcker och tar hand om kallas antigener (= antikroppsgenerator), s 68. Antigener är inte bara  mikroorganismer utan kan vara kroppsegna celler. Också dammpartiklar eller annat skräp tas om hand. Avvägningar mellan kroppseget och inte, och mellan farligt och ofarligt är ett avancerat och ibland svårt arbete. Det finns risk för ohälsa när reaktioner sker mot fel mål, inte med rätt kraft eller rent av uteblir helt.


Ospecifika resp. adaptiva  immunförsvaret


Vita blodkroppar finns av olika slag. Det s.k. ospecifika, medfödda, immunsystemet med sina granulocyter och makrofager (storätare) startar en snabb motattack och äter upp (fagocyterar) främmande ämnen eller skadliga celler. Men vid behov kopplas också ett mer avancerat immunförsvar in - det adaptiva (förvärvade) immunsystemet - som involverar s.k. lymfocyter (not 1). Detta försvar kan bygga upp ett framtida mer specifikt och effektivt skydd.


En finess med detta är att vid nästa attack från samma inkräktare behövs inte det stora inflammationspådraget och medföljande sjukdomskänsla. Adaptiva immunsystemet är alltså ett minnessystem, som kommer ihåg kroppens erfarenheter av inkräktande mikroorganismer.


Immunterapi kan trimma immunförsvaret


Det har utvecklats metoder för att stimulera aktiviteten eller för att minska för hög aktivitet hos immunförsvaret.  Man har bl.a. upptäckt att det finns inbyggda bromsmekanismer som ska hindra immunsystemet att bli överaktivt. Genom att förstärka denna broms kan man motverka autoimmuna sjukdomar, där ju immunförsvaret attackerar den egna kroppen. Genom att i stället försvaga bromsen vill man i andra fall försöka hjälpa kroppen att bekämpa cancer. Det lär redan finnas godkända läkemedel mot t ex malignt melanom och lungcancer. Se cancerfonden.se/om-cancer/immunterapi


Bakterier är dina vänner


De flesta cellerna i kroppen är inte mänskliga; de utgörs i hög grad av bakterier. Mikroorganismer utgör en viktig del av vårt totala immunförsvar. Livsstilsfaktorer har bidragit till att vår uppsättning mikroorganismer har begränsats.


Hjärnan ingår i totalförsvaret


Vi har alltså  två immunförsvarssystem enl. ovan - det ospecifika och det adaptiva. Men dessutom samarbetar immunförsvaret med andra celler inkl. hjärnceller via s.k. cytokiner (kemiska signalbärare), som frisätts av vita blodkroppar, s 73.


Immunsystemets och nervsystemets (hjärnans) uppgifter påminner om varandra - båda har minnen och avancerad informationsbehandling. Det ena bevakar inre faror och det andra yttre faror. Nervsystemet har ju som uppgift att via sinnen känna igen skadliga organismer och situationer och göra svåra avvägningar för att skydda egna livet och avkomman. Via syn, hörsel, lukt, smak, känsel kopplade till hjärnan ska vi ju känna igen farliga ämnen. Det ligger nära till hands att systemen samarbetar!


Sanningar och myter om stress, sömn och hälsa


Är stress skadlig för immunsystemet? Ej entydigt, men forskningen visar, s 77, att lång och svår stress är förknippad med större risk för ohälsa. Däremot är de omedelbara effekterna från rimlig tillfällig stress (dvs vardagliga utmaningar) på ospecifika (medfödda) immunsystemet stimulerande. Akut stress sätter medfödda immunsystemet i beredskap. P.s.s. som för nerv- och hormonsystemet så leder hotsituation till ökad energi, uppmärksamhet och minnesinkodning (som möjliggör välavvägda attacker nästa gång). Den akuta stressreaktionen vid vaccinering ökar immunologiska svaret och stärker minnesfunktionen. Jämför rädsla där emotionella reaktionen stärker inkodningen i hjärnans minne.


Förvärvad immunitet är mindre påverkad vid akut stress men tar stryk vi långvarig stress. Ett stort antal experiment har visat att risken att bli förkyld är större vid hög stress. Sömnlängden har också betydelse. Det tycks vara så att immunsystemet felregleras efter att stresshormoner varit aktiva flera veckor.


Nästa undersida: Sjukdomsresponsen.


_________________________________________

Not 1.  Lymfocyter finns av olika slag: B-, T-, NK-celler. Försvaret behöver några dar för att bygga upp sig. B-cellerna producerar exporterbara receptorer, antikroppar,  som passar mot vissa antigen och ställer till det för inkräktaren. T-celler, som är cytotoxiska, klarar av virusangrepp. NK-celler (Natural Killer) mördar celler som antikroppar markerat som farliga (t ex celler där virus tagit sig in). Anm. cytos = cell.


Comments