Biologiska mål o medel

Minnesbanker lagrar förfäders och nu levandes kunskap


(Denna undersida ingår i avsnitt H sapiens - kort historik, som i sin tur ingår i temaavsnittet H Sapiens - info-behandling, som infördes 2019-03. Länkar är kontrollerade 2019-02 eller senare.)


Huvudmålet  ur biologisk synpunkt är replikation. Människan strävar efter att söka föda och undvika att själv bli uppäten (med strategier fly, fäkta eller spela död) för att kunna fortsätta leva ett tag och reproducera sig för att gener ska spridas. Eg. strävar hon inte så medvetet efter att uppfylla dessa mål  utan hon följer tumregler för vad som ska jagas el. undvikas etc. Hjärnan uppfattar dessa regler som känslor, som vägleder beslutsfattandet till målet replikation.


För att på framgångsrikt sätt klara sina uppgifter att leva och föröka sig i en värld full av faror behöver människan ha koll på vad som händer i nuet men också ha samlat på sig information om vad som hänt tidigare - inte bara i sitt eget liv utan sina förfäders liv. Då kan hon också - om den aktuella omvärlden inte är alltför nyckfull och oförutsägbar -  förbereda sig inför sånt som med viss sannolikhet kommer att hända i närtid eller längre fram i tiden. För att klara detta behöver människan förstås tillgång till informationsbehandlingskapacitet och minnesbanker. Typer av minnesbanker:


  1. Genom (arvsmassa, DNA). Minnen av våra framgångsrika förfäders överlevnad. Storlek cirka 1 gigabyte (109 bytes) enl uppskattning i [Tegmark2017], s 36. Där ingår också  information som behövs för immunsystemets medfödda del, som har kunskap för att bekämpa mikroorganismer. Not 1. Not 2.

  2. Immunsystemets lärande system. Kommer ihåg vilka  mikroorganismer som hittills attackerat individen och vilka botemedel som då varit effektiva. Kan därför snabbt bekämpa nya attacker från dessa kryp utan att människan  blir sjuk.

  3. Epigenomet handlar om hur DNA läses av och uttrycks. Det bestämmer alltså i vilken mån olika gener ska vara aktiva (påslagna) eller passiva (icke påslagna). Epigenomet bestämmer utveckling av olika celltyper men påverkas också av miljön. Epigenetiska förändringar påverkar främst enskilda individen. Finns fall med nedärvning mellan några få generationer.

  4. Människans hjärna, som i sitt minne - sina synapser - lagrar in framför allt sådana erfarenheter som är relevanta för kortsiktig men också för mera långsiktig överlevnad för enskilda individen. Minnets storlek cirka 100 terabyte (1014 bytes) enl uppskattning i [Tegmark2017], s 36], not 3. Kan underindelas i olika minnestyper.


I modern tid tillkommer:

  1. Yttre minne: tidningar, böcker, internet med hårddiskar etc. Minnesstorlek: enorm. Se not 4.

___________________________________

Länk till nästa undersida: Kultur & symboltänkande Där nämns viktiga orsaker till att Homo sapiens lyckats ta kommandot över planeten.

___________________________________

Not 1. Vetenskapens går framåt. Ev. bör vi kanske börja intressera oss också för hologenom, som inkluderar gener i våra bakteriella vänner i tarmen,

Not 2. DNA är naturens äldsta lagringsmedium. Kanske kan syntetiskt DNA bli vårt ultimativa - ytterst kompakta - lagringsmedium, som ersätter hårddiskar etc? Tedx 2017-10 och Science 2017-03 (ej läst).

Not 3. Jämför vi minne 1 och minne 4 ovan så ser vi att synapserna i vår hjärna lagrar cirka 100 000 gånger mer information än vårt DNA (som vi dock har kopia av i varje cell).

Hur hänger detta ihop? F.n. tänker jag så här: Hjärnans “maskinvara” behöver inte så mycket information för att formas eftersom den visserligen har väldigt många nervceller (neuroner) men väldigt många är också principiellt likadana. Det kan räcka med DNA-information + viss påverkan från miljön vid utvecklingen fr.o.m. konception och framåt. Hjärnans “programvara”, d.v.s. ungefär (något förenklat) psyke eller kopplingsschema, formas (informationen skapas) i stor utsträckning av interaktion med omgivande miljö (se t ex avsnittet om Hjärnans plasticitet längre fram).

Not 4. Internet, med dess minneslagrings-, sök- och interaktions-möjligheter, kan ses som en modern form av s.k. transaktivt minne.


Comments