Tumregler och tankefel

Denna sida och dess undersidor är baserad på [Kahneman2011]. Väsentligen följs kapitlen i den boken. Teorierna är utvecklade med hjälp av experiment med enkla spel, där typiskt studenter blivit engagerade.

En logiskt rationell, självisk människa, med stabila preferenser, har brukat kallas homo economicusDet har för upplysningstidens filosofer varit självklart att bildade människors tänkande stämmer med detta. Men tänker man efter så måste väl en sådan människa vara omänskligt begåvad med kunskaper, tid och beräkningskapacitet. En vanlig nutida människa av kött och blod kallas som bekant homo sapiens. Hon kan vara givmild mot andra och hennes preferenser är inte stabila. Hon känner i en beslutssituation typiskt inte till eller kan bedöma alla sannolikheter och motsvarande utfall (och hade förr, när den sabeltandade tigern hotade, ingen tillgång till räknedosa för att räkna ut lämpligt räddningsalternativ). Hon är alltså inte alltid rationell i den matematiska eller logiska meningen . Däremot känner hon den omedelbara emotionella påverkan från (potentiella) vinster och framför allt hot och förluster. Hon har känsla för rättvisa.

Människan har utvecklat förenklade beslutsregler, dvs mentala tumregler, som är smarta och oftast fungerar bra (och är därmed rationell i den meningen att hon använder sina resurser effektivt).  Ibland leder dessa mentala genvägar dock till allvarliga och systematiska tankefel. Tankefelen orsakas inte bara av känslopåverkan utan av hjärnans sätt att snabbt och intuitivt ta beslut.

Avsnittet innehåller följande delar:
  • Tänka snabbt el långsamt beskriver hur vi har bildligt talat två separata tankesystem: ett som är snabbt, intuitivt och automatiskt; det andra är lättjefullt, långsamt, logiskt och medvetet. Det snabba  systemet har tendens dra långtgående slutsatser från den lilla mängd information det råkar ha enkel tillgång till.
  • Vi har svårt tänka statistiskt tar upp våra bedömningar som ofta baseras mer på enskilda berättelser (som förefaller vederhäftiga och representativa) än statistik. Bl a beskrivs förankringseffekten, som innebär att initiala intryck cementeras och styr våra beslut. Vi vill gärna förenkla så mycket som möjligt för oss. T ex ersätts en fråga gärna med en annan som är enklare att besvara.
  • Slump och kompetens är ett avsnitt som beskriver hur vi glömmer att ta hänsyn till tillfälligheter och slump. Och hur vi överdriver vår tilltro till det vi tror vi (eller experter) vet. Vi har svårt erkänna vår okunnighet och osäkerhet om omvärlden. Frågan vad intuition är besvaras också
  • Prospektteorin handlar om beslutsfattandets natur. Kahneman och Tversky gjorde främst experiment på monetära problem, vilket bidrog till att Kahneman fick nobelpris i ekonomi för prospektteorin 2002. Prospektteorin, som utgår från nyttomaximeringsmodellen men tar hänsyn till bl. a. referensberoende och förlustaversion, beskrivs. Riskregler, som homo sapiens gärna följer, tas också upp liksom botemedel mot dessas nackdelar.
  • Upplevelse och minne handlar om nyare forskning utgående från uppdelning av människans själv i det upplevande självet och det ihågkommande självet. Bl.a. visas att en värre händelse faktiskt kan lämna kvar ett trevligare minne än en mindre dålig händelse.
Direktlänk till nästa sida Påverkan från dolda krafter eller länk tillbaka till överordnad sida Beteendeekonomi till vardags