Tillgång till språk och lämpliga begrepp underlättar tankeverksamhet och tankeutbyte. Nedan huvudsakligen begrepp som använts i [Kahneman 2011]. Länkarna går till webbsida där resp. begrepp används.

• Affektheuristik: Bedömningar på grundval av känslor, som är tillgängliga utan ansträngning. Förenklar vår tillvaro eftersom vi slipper engagera pannloben.
• Avtagande känslighet: sådan har vi vid förändring i form av ökande vinst resp. förlust. Effekt som påverkar beslutsfattande enl. prospektteorin.
• Besittningseffekten: upplevda värdet av vara ökar när man äger den. Relaterat till förlustaversion.
• Beteendeekonomi: delområde inom ekonomisk teori som forskar om hur kognitiva, känslomässiga och sociala faktorer påverkar ekonomiska beslut.
• Ekologisk rationalitet: evolutionsteoretisk vinkling, där människans rationalitet sätts i relation till den historiska omgivning, där hennes tankeprocesser utvecklats.
• Fokuseringsillusionen innebär att man (dvs minnes-självet) - vid bedömningar etc - koncentrerar sig på några utvalda ögonblick och situationer och bortser från vad som händer resten av tiden.
• Förankringseffekten: innebär att godtyckliga, initiala associationer cementeras och styr våra beslut kort- och långsiktigt. Beror på otillräcklig justering från förankringsläge eller på priming.
• Förlustaversion: vi tycker mer illa om förluster än vi tycker vinster är bra. En av tre viktiga effekter, som påverkar beslutsfattande enl. prospektteorin.
• Haloeffekten: förhastade slutsatser om sammanvägda egenskaper för att man känslomässigt influeras av enstaka positiva eller negativa egenskaper. Tendens att tycka/tycka illa om allt hos en person - även sådant man inte har en aning om.
• Homo economicus: den fiktiva, logiskt rationella människa med stabila preferenser, som klassisk ekonomi har förutsatt i sina modeller. Jämför homo sapiens = vanlig människa.
• Ideomotorisk effekt: en variant av priming, där en tanke omedvetet påverkar en handling.
• Inramningseffekten (= presentationseffekten), beskrivs sist på prospektteorisidan): innebär att beslut påverkas av hur problemet uttrycks.
• Intuitivt beslutsfattande: baseras omedvetet på erfarenhet, som finns lagrad i minnet, och utan att man explicit kan motivera beslutet
• Logisk rationalitet: är baserad på sannolikhetsteori, statistik, logik etc och tillämpas av homo economicus.
• Möjlighetseffekt och visshetseffekt (på prospektteorisidan): kvalitativa förändringar i beslutsvikt, som uppstår när sannolikhet ökar från 0.0 % till t ex 5% resp. när den ökar från t ex 95 % till 100.0 %.
• Neuroekonomi: ganska jungfruligt forskningsområde som utvidgar beteendeekonomi och försöker kartlägga hjärnans biologiska funktion vid beslutsfattande.
• Nyttomaximeringsmodellen är en vidarutveckling av väntevärdesmodellen, där nytta beräknas logaritmiskt. En ännu bättre anpassning till verkliga människor är prospektteorins modell.
• Planeringsillusionen: när man i komplext projekt planerar med inifrånperspektiv i st för utifrånperspektiv. Det senare utnyttjar data från redan genomförda liknande projekt och då får man med "okända okändheter".
• Priming: innebär att (omedveten) information som vi (nyss) tagit in i minnet påverkar fortsatt associationsbildning och handling
• Prospektteorin: Kahnemans och Tverskys beslutsmodell från 1979, som till skillnad från tidigare väntevärdesmodell och nyttomaximeringsmodell även tar hänsyn till referensnivåer, avtagande känslighet och förlustaversion och därmed stämmer bättre med hur människan fungerar i praktiken. Förlust känns värre än vad motsvarande vinst känns bra. Man tar risker för att försöka undvika förlust men väljer säkra alternativ får att erhålla (begränsad) vinst.
• Referensnivå, referensvärde: vi gör relativa jämförelser mellan olika alternativ snarare än absoluta jämförelser.
• Regression mot medelvärdet: innebär att extrema värden av statistiska slumpmässighetsskäl närmar sig medelvärden.
• Representativitet innebär att vi bedömer sannolikhet för ett utfall efter hur väl en beskrivning stämmer med stereotyper.
• Själven: två aspekter: erfarenhetssjälvet, som svarar för själva levandet och minnessjälvet, som kommer ihåg och räknar poäng, men har vissa brister. Vi låter (ibland felaktigt) minnessjälvet vägleda oss i valen.
• Snäv inramning (prospektteori/riskregler) innebär att man betraktar varje beslut för sig. Då har man tendens betala en premie för säker vinst eller för att undvika säker förlust. Bred inramning innebär i stället att man betraktar många mindre beslut tillsammans som en helhet ("portfölj" av beslut). Bred inramning kan ev. bota förlustaversion.
• Status quo bias: vi undviker vidta aktiv åtgärd för förändring p gr av att risk för försämring viktas högre än chans till förbättring. Effekt av förlustaversion.
• Substitution: att ersätta en svår fråga med en som är enklare att svara på för att slippa utreda den svåra frågan.
• Svarta svanar (förståelseillusion): starkt påverkande händelser, som varit omöjliga att förutse, men där vi efteråt tycker oss kunna hitta orsaksförklaringar
• System 1 och system 2 (tvåsystemmodellen): Kahnemans modell med ett snabbt, intuitivt, ibland opålitligt tankesystem 1 och ett långsamt, logiskt tankesystem 2
• Tidsinkonsistens beror på att vi gärna tar beslut som minskar smärtor och ökar glädje i närtid men viktar ner konsekvenser på lite längre sikt.
• Tillgänglighetstankefel: innebär att vi bedömer relativa betydelsen av en viss typ av händelser efter hur lätt det råkar vara att minnas exempel på sådana händelser.
• Tumregler och tankefel (heuristics and biases): effektiva, oftast smarta tumregler, men som ibland leder till fel beslut
• Tvåsystemmodellen: Vi har två bildligt talat separata tankesystem: vårt intuitiva, snabba. associerande, mönsterigenkännande system 1 och det faktaundersökande, långsamma, logiska system 2.
• Välbefinnande har två aspekter: upplevt välbefinnande (som man upplever när man lever sitt liv) och livstillfredsställelse (bedömning som man gör när man utvärderar sitt liv).
• Väntevärdesmodellen (expected utility model) används av "rationella" människor (homo economicus) för att räkna ut maximalt förväntat värde om man för varje beslutsalternativ vet tänkbara utfalls värde/nytta och sannolikhet att dom inträffar.
• WYSIATI = what you see is all there is: Principen att människans system 1 fokuserar på synlig evidens och ignorerar osynlig sådan.

_______________________________________