Hjärnan tolkar omvärlden

- perception

People don´t want to hear the truth, because they don´t want their illusions destroyed
Friedrich Nietzsche



(Denna sida ingår som en del i avsnittet Varseblivning - hjärnan tolkar, som i sin tur ingår i temaavsnittet H sapiens - info-behandling, som infördes 2019-03. Länkar är kontrollerade 2019-02 eller senare.)


Referens [Lekander2017]. Sidhänvisningar dit om ej annat anges.

Man tror ofta, s 15,  att det man hör och ser är en direkt avspegling av verkligheten. Så är det inte. Hjärnan konstruerar i stället en bild baserat på vad som hjärnan uppfattar som viktigt och struntar i det den anser är oviktigt i sammanhanget. Hjärnan bombarderas med mängder av (delvis ovidkommande) information (som den inte hinner bearbeta) och ändå får den inte alltid veta det den behöver veta. Informationen måste alltså kompletteras med gissningar. Speciellt intressant här är att samma begränsningar gäller hur vi förstår våra kroppssignaler och därmed vår hälsa (se nästa undersida). Vi har förmåga att ha en  upplevelse (~ = känsla) av hälsa, som beräknas av hjärnan. Denna typ av beräkning av ens tillstånd har vi i det sociala samspelet också nytta av genom att vi kan gissa andras tillstånd. Dvs vi simulerar andras känslor i vårt eget system för motsvarande känslor.


I psykologin, s 17, används dessa termer för hur vi tolkar omvärlden:


  • bottom up (signalstyrda processer) handlar om att fysiska stimuleringen (signalen) driver upplevelsen

  • top-down (hypotesstyrda processer) handlar om alla processer som påverkar signalen i hjärnan och därmed upplevelsen. Ex på processer: förväntningar, tidigare kunskap, genetiskt förberedda och inlärda tendenser.


Topdown-processerna hjälper till att bestämma hur vi ska uppfatta omvärlden, eftersom inkommande signaler är otillräckliga. Anil Set (i [Set_et_al2013], s 50) föreslår att perceptionsprocessen liknar bayesiansk inferens, dvs att erfarenhetsbaserade uppfattningar uppdateras/korrigeras när nya belägg kommer.


Ex 1. Vi behöver, s 17,  se världen i 3 dimensioner men på näthinnan projiceras bara 2. Tack vare två ögon (dvs två något olika bilder) och ett avancerat konstruktionsarbete i hjärnan får vi - i alla fall på närmare håll - en stereobild och kan uppskatta avstånd. För längre avstånd får vi göra andra bedömningar; vi kan använda befintlig kunskap om hur stora människor eller personbilar brukar vara och kan därför gissa ungefärligt avstånd till dessa objekt.


Ex 2 ([Engquist2013], s 63) Om man som barn  - innan erfarenhetspoolen stabiliserats - råkar utsättas för motsägande, förvirrande information från någon betydelsefull person, så blir det svårt att göra korrigeringar. Barnet blir då osäkert och drar sig ev. tillbaka i något beteende, som tolkas som sjukdom.


Perceptionen är olika för olika människor och vid olika tillfällen beroende på olikheter i hjärnorna och olika erfarenhet, minnen och förväntningar.  Det är viktigt att veta något om detta för att förstå både oss själva och skillnader mellan människors beteenden. För att ansluta till [Lekander2017], s 23: t.o.m. läkeprocesser påverkas av hur samhälle, patient och behandlare uppfattar och konstruerar bilden av hälsa.


Ex 3.  Lyssna på en mycket låg ton på en flygel, t ex 15 hertz (“subkontra-G”, se wiki/ton), som perceptionsprocessen  kan uppfatta både som ton och som vibration. Sänker vi en oktav så uppfattas bara vibration eller fladder; höjer vi en oktav uppfattas en tydlig ton.


Ex 4. Neckerkuben (Wikimedia Commons). Den minimala informationsmängden medför stora svårigheter för tolkningsprocessen och bilden (“gestalten”) blir instabil, dvs växlar fram och tillbaka.


Ex 5: Tecknaren W:E: Hills “Min hustru och svärmor” Vem ser du?


Betydelsen av sammanhang (kontext)


Hjärnan försöker, s 26, förstå omvärlden på ett sätt som underlättar för människan att klara sig. Vilken information är viktigast. Vilken tolkning är säkrast?


Ex 6. Ebbinghausillusionen (Wikimedia Commons). Vilken av de två inre cirklarna är störst? Vi inser - eftersom exemplet serveras som en illusion - att båda är lika stora.


Ex 7. Schackbrädesillusionen (Wikipedia). Att rutorna A och B fysiskt har exakt samma gråa nyans är svårt att inse förrän man sett den i andra bilden inlagda bryggan.


Ex 8. Förälskelse är en godartad verklighetsförvanskning (psykos), som bör finnas kvar i alla fall tills babyn ammat färdigt.


Perception utanför medvetandet


I exemplen ovan handlade det om medveten perception. Generellt är, s 28, de flesta hjärnprocesserna omedvetna - även de med vilka vi uppfattar världen. Medvetandet är ett undantag och ett fascinerande litet titthål. Mängden information som når våra sinnesorgan är extremt mycket större än vad medvetandet kan bearbeta.

[Nörretranders1991], s 195, redovisade i Märk världen en överslagsberäkning. När det gäller informationsflödet i en människa, s. 195,  så beräknades sinnena för input och output hantera cirka 10 miljoner bitar/s medan medvetandet bara kunde hantera cirka 10 bitar/s. Hjärnan i sig hanterar ännu mycket mer än sinnena, kanske 10 miljarder bitar/s.


Viss information slängs i “papperskorgen” eftersom dess värde bedöms lågt; annan information behandlas utan att medvetandet besväras av det.


Ex från inre världen. Signaler om blodtryck till hjärnan slipper vi hantera medvetet - det sköts automatiskt.


Ex Om man visar ett ansikte med argsint uttryck under 12 ms och sedan något helt annat så går det att mäta upp fysiologiska förändringar. Man har alltså reagerat på ett hot utan att ha en aning om vad det var man reagerade på.


Betydelsen av förväntningar


Förväntan är en viktig grundprincip för hur vi uppfattar både oss själva och världen omkring oss (jämför placeboavsnittet nedan). Ett sätt att skapa förväntan och styra uppmärksamheten är genom priming, s 31, - ett fenomen som vi stötte på i temaavsnittet om beteendeekonomi. Det innebär att tolkningen styrs av information, som varit tillgänglig i  förväg. Ett annat sätt är att skapa en förväntan genom associationer dvs genom betingning, som vi berörde i avsnittet Minne och inlärning ovan.


Synsystemets dominans

Vad händer om synintryck krockar med ljudintryck. Synintrycket vinner. Ett exempel är buktalaren med docka, vars mun rör sig i takt med ljudet från buktalaren.


Å andra sidan är synintryck möjliga att stänga av genom att man blundar. Hörselsinnet kan vi inte stänga av ens när vi sover. Hjärnan tolkar hörselinformation 24/7 och bedömer om överlevnad är hotad.

________________________________


Nu vet vi lite om hur hjärnan tolkar omvärlden. Gå gärna direkt vidare till nästa undersida, Hjärnan tolkar kroppssignaler, eller gå tillbaka till överordnade avsnittet om Varseblivning för att hitta länkar till andra undersidor.


_____________________________________


Alla människor är lite konstiga utom du och jag, och till och med du är lite konstig.

Robert Owen (1771 - 1858)


Comments