Varseblivning - hjärnan tolkar

… d.v.s. hjärnan gissar baserat på erfarenheter.



Believing that the rustle in the grass is a dangerous predator when it is only the wind doesn´t cost much, but believing that a dangerous predator is the wind may cost an animal its life.Michael Shermer i artikel om patternicity in Scientific American 2008, där han förklarar varför vi har tendens finna meningsfulla mönster i både meningsfulla och meningslösa data.
(Detta avsnitt ingår som en del i temaavsnittet H sapiens - info-behandling, som infördes 2019-02+. Länkar är kontrollerade 2019-03 eller senare.)

Referenser: [Lekander2017], [Lindström2013], [Nilsonne2016], [Nörretranders1991],

Avsnittet är uppdelat i följande delar:

Många exempel åskådliggör här att hjärnan gissar baserat inte bara på direkta inkommande (ofta otillräckliga) signaler (bottom up) utan också på hypoteser (top-down), d.v.s. på förväntningar, tidigare kunskap etc.

Úngefär samma top-down- process som hjärnan använder för att tolka omvärlden använder den för att tolka kroppssignaler. Denna tolkning har dramatisk betydelse för hur vi uppfattar kroppssignaler.

.. kan styras automatiskt av inkommande signaler eller på ett kontrollerat, viljestyrt sätt. Uppmärksamhetsregleringen fungerar lite olika hos olika individer.

Det mesta av hjärnans informationsprocessering utförs omedvetet och parallellt. En ytterst liten andel av informationen släpps fram till medvetandet för seriellt upplevande. Nörretranders talar om miget resp. jaget.

En fullt frisk hjärna är kapabel att skapa hallucinationer. Detta är känt både via forskning och från folks erfarenheter i alla tider. Röster eller syner finns på riktigt - i hjärnan. Kanske har tendens till hallucinationer koppling till fantasi och kreativitet.

_____________________________

Direkt vidare till första undersidan: Hjärnan tolkar omvärlden