Vad är en emotion?

(Denna undersida ingår i avsnitt Emotioner (känslor), som i sin tur ingår i temaavsnittet H sapiens - informationsbehandling, som infördes 2019-03. Länkar är kontrollerade 2019-02 eller senare.)

Emotioner, nedan också kallat känslor, är i grunden någonting gott som hjälper oss att styra vårt handlande. De indikerar att något är bra (och gärna kan få upprepas) eller dåligt (och bör ändras). De hjälpte våra förfäder att göra det som behövdes för att överföra gener mellan generationer.

Utan känslor är det svårt veta om man ska byta kurs. Med hjälp av mönstermatchning av sammanhanget eller händelsen mot tidigare erfarenheter lagrade i minnet kan vi lista ut vad vad som behöver göras och vilken handling som är relevant. Eftersom känslan visar att den nya händelsen är viktig så lagras den i minnet, dvs i erfarenhetsbanken, inför kommande situationer.

Ex. När vi är ledsna är vi i allmänhet ledsna något (fast vi har kanske av olika skäl svårt att reda ut vad det är).

Referens: [Lekander2017]

Enl. klassisk emotionsteori har vi ett antal medfödda grundkänslor relaterade till specifika kroppsliga mönster. Det finns lite olika uppfattningar om vilka de är men här kommer ett förslag på lista.

  • glädje för att förstärka beteende
  • sorg och ledsamhet för att vi ska söka hjälp, byta beteende etc.
  • ilska, som underlättar utövande av aggressiva beteenden mot den som motverkar målet
  • rädsla för att undvika fara. Rädsla gör att vi upphör med beteende; vi stelnar till för att läsa av omgivningen och bestämmer oss kanske för att fly eller slåss
  • avsmak hjälper oss att undvika smitta, förgiftning etc.

Anm. Numera är inte alla forskare inom området längre säkra på att man överhuvudtaget kan tala om medfödda grundkänslor med specifika kroppsliga reaktionsmönster. Se t ex tips i Ted talk med Lisa Feldman Barret i avsnitt om emotionsreglering nedan. Hon säger att känslor - med undantag av vissa förnimmelser som välbehag eller obehag, som inte ger handlingsvägledning - snarare än att vara en obönhörlig specifik kroppsreaktion på en händelse, är gissningar, som vi skapar baserat på både aktuella indata, som hjärnan får, och äldre indata (dvs erfarenheter).

Anm. 2. Lekander argumenterar för att även den s.k. sjukdomsresponsen (se H Sapiens försvarssystem nedan) bör klassas som en känsla.

Känslor och handlingstendenser kan föregås av larmsignaler (fysiska, psykiska eller sociala stressorer), som uppfattas kräva handling. Känslorna leder då till fysiologiska och hormonella reaktioner i kroppen för att förbereda för handling. Dessa reaktioner kallas för stress. Kortvarig stress som leder till lyckad handling är positiv och kan förbättra hälsa och prestation. Långvarig negativ stress - t ex förorsakad av utmaningar och situationer som upplevs som ständigt återkommande och omöjliga att lösa - kan orsaka ohälsa.

Det finns förstås andra mer komplexa känslor än de grundläggande enl. ovan. Här några:

Avundskänslan är en kraftfull orsak till olycka - både hos den avundsjuke och hens omgivning, som kanske tillfogas svår skada. Bertrand Russel lyckades dock hitta något potentiellt positivt med avunden: kanske har den varit drivande kraft bakom utveckling mot rättvist socialt system.

Skuld och skam. För att relationer och samarbeten mellan människor ska fungera är t ex välreglerade skuldkänslor (när man gjort något fel och behöver reparera skadan) och skamkänslor mycket viktiga. [Kjellqvist1993] tar upp många viktiga aspekter på skam men tar också bl.a. upp skuld, relation skam - skuld, skamlöshet etc. Se not 1. Skam kan vara dålig eller bra: “vit” skam ödelägger och förlamar; “röd” skam är nödvändig, den hjälper oss värna om vårt inre och att undvika kränka andra. Den kan ses som vår medfödda moraliska känsla (samvete). Den skamlöse däremot förstår inte innebörden i orden respekt och integritet. Det är svårt skilja på skam och skuld i praktiken men enkelt i teorin. Tre alternativa definitioner av skam och skuld:

    1. skam handlar om spricka i ens eget själv; skuld rör sig om övergrepp mot den andre.
    2. skam är fördömande utifrån (stämmer ej helt, vi kan skämmas inför oss själva), skuld inifrån.
    3. skam styrs av etikett; skuld styrs av etik.

Känslor är alltså i grunden nödvändiga som vägvisare för vårt handlande. Tyvärr medför känslor ibland onödigt lidande - speciellt om de finns i för liten eller för stor utsträckning eller om de pendlar mellan att vara starka eller svaga hos samma individ.

________________________________

Gå gärna direkt vidare till nästa undersida så får du veta lite om vår förmåga att känna och förstå andras känslor, Empati, eller gå tillbaka till överordnade avsnittet om Emotioner för att hitta länkar till andra undersidor. ________________________________
Not 1. Kjellqvist fördjupar sig - som det verkar motvilligt och plågad - i skammens natur. Hon säger att det känts “som att kasta upp en död råtta på matsalsbordet just när gästerna är i färd med att ta för sig av avocadosalladen”. Skammen får en röst. Hon väjer t ex inte för att ta upp ett så svårt ämne som själamord - ett mord som sker ostraffat och oftast osynligt.