Lipidhypotesen




Var försiktig när du läser hälsoböcker. Du kan dö av ett tryckfel.Mark Twain
(Denna sida ingår i temaavsnittet Vetenskap, sanning och makt, som infördes 2016-10. Länkar är kontrollerade 2016-10 eller senare.) 

Vad är lipidhypotesen?

Lipidhypotesen (kolesterolhypotesen) är hypotesen att det finns 1) orsakssamband mellan mättat fett (och kolesterol) i kosten och kolesterolnivå i blodet och 2) orsakssamband mellan (total-)kolesterolnivå i blodet  och död i hjärt-kärlsjukdom. Då har man förstås också dragit slutsatsen att mättat fett i kosten ökar risk för död i hjärt-kärlsjukdom.

Hypotesen har varit en sanning, som stått i läroböcker från 1970/1980-talet och framåt.

Varför fick lipidhypotesen genomslag?

(Kort historik, mest baserad på [Fernholm2012], s 26+)

 Ancel Keys (1904 - 2004) hade från 1950-talet gjort studier, som visade att kolesterolnivå i blodet korrelerade med risk att få hjärtsjukdom. Han hade också gjort studier och experiment som indikerade att fett i kosten påverkade kolesterolnivåer i blodet. Den mest berömda studien  är Keys' koststudie i sju länder, Seven Countries Study. Studien var s.k. kohortstudie (studie på grupper med viss karakteristik och över lång tidsperiod) och startade 1956. 

Stor påverkan fick den s.k. Framinghamstudien, som år 1961 efter 6 års mätningar också pekade på att lipidhypotesen kunde stämma. Där följde man 28 000 av Framingshams invånare m.a.p. blodtryck, kolesterolnivåer, sjukdomar etc. - dock inte kostvanor. Här såg man tydligt samband på individnivå mellan hög kolesterolnivå och hjärtsjukdom (dock inte för äldre kvinnor!). Framinghamstudien sa dock inget om kostens betydelse. Man saknade alltså fortfarande data på individnivå för samband fett i kost - kolesterolnivå/hjärtsjukdom. 

Efter ett tag kom så rapportering från Keys' Seven Countries Study.  Den visar tydligt samvariation mellan fett i kost, kolesterolnivå i blod och hjärtkärlsjukdom. Keys var övertygad om orsakssamband. och lyckades övertyga andra. Nu minskade skepticismen mot lipidhypotesen betydligt och den började etableras som absolut sanning. Detta trots att det fanns kritiker. Kanske inverkade det att Keys hade - enl. Wikipedia - skarpt intellekt och karisma och var självsäker. Han hade förmåga att övertyga många och trycka ner kritiker. En av de drabbade kritikerna var John Yudkin, som ansåg att socker var den stora boven i dramat. Han ska ha varit den förste att visa att socker hade den unika egenskapen att det höjde nivåer av triglycerider och insulin i blodet. Han varnade för sockret i boken Pure, white and deadly 1972. Se exempel på Keys' hätska tonläge när han avfärdade Yudkins ideer; se Wikipedia, avsnitt The sugar controversy. Misskrediteringen av Yudkin var effektiv. När han dog 1995 var det ingen som tog hans varningar på allvar. 

Etablerade aktörer (läkemedelsindustrin, livsmedelsverk etc) har sedan dess hållit fast vid lipidhypotesen som en absolut sanning nu i c:a 40 år. Dessutom "vet" läkarkåren (inte alla) att höga blodfetter ska behandlas med statiner. Statiner har ju visats sänka blodfetter.  I facktidskrifter kan de läsa artiklar typ dessa två exempel: 1) statiner revolutionerade preventiv kardiologi (Läkartidningen nr 6 2009): Lipidhypotesen har "utvecklats från en mycket kontroversiell hypotes till dagens faktafyllda teori"; 2) I Läkartidningen nr 12 2010-03 står det att "kolesterolhypotesen står sig".

Totalkolesterolvärdet är ett dåligt riskmått

Detaljerade studier hade eg. redan från slutet 40-talet (John Gofman) visat att det finns kolesterolpartiklar med olika storlek och täthet, bl.a. High Density Lipoprotein, HDL och Low Density Lipoprotein, LDL. HDL var "det goda kolesterolet" och LDL "det onda kolesterolet". Ancel Keys tyckte dock att det räckte att med enkelt test mäta totala mängden kolesterol. Många forskare trodde på honom. Efter ett tag började man mäta flera lipid-varianter: HDL, LDL och triglycerider. 

Enl. [Lustig2010], s 129, har  ett underförstått antagande varit att allt LDL var dåligt. Men det har visat sig att det finns stora, fluffiga LDL, typ A-LDL,  och det finns små, täta LDL, typ B-LDL. De stora fluffiga typ A flyter på bra i blodomloppet. Men de små täta  typ B flyter inte utan hamnar under blodkärlscellerna. De har pekats ut som orsak till plack. Det stämmer att fett i kosten höjer LDL, men det är det "goda" typ A som ökar. Kolhydrater höjer den lilla täta varianten, typ B.

På senaste tid har läkarvetenskapen så smått börjat ta till sig ett nyare troligen säkrare mått: i st. för att mäta mängder av LDL resp. HDL mäter man antal LDL-partiklar och antal HDL-partiklar och räknar ut kvoten (beteckning Apo-kvot = ApoB/ApoA1).  Genom att mäta antalet i st för mängden får de små och farliga LDL-partiklarna större genomslag.

Vad kan ha varit problemet med Keys' studier?

En av de sentida kritikerna är Robert Lustig. I [Lustig2010], s 127, ser han ett antal problem med Keys' studier:

Tillägg 2021-06: Studien omkring 1950 kallas ibland Six countries graph. Senare på 50-talet startades Keys´ mer ambitiösa och omtalade fältstudie, Seven countries study (med Italien, Grekland, Jugoslavien, Holland, Finland, Japan och USA). Den publicerades först  på 70-talet. Där introduceras tesen om att det var mättat fett som var farligt. Det har riktats mycket kritik mot denna studie (men kritiken har nog ofta också avsett Six countries graph). Organisationen True Health Initiative, kopplad till veganrörelsen, skrev 2017 en "vitbok", som försöker förklara att kritiken är felaktig.  Zoe Harcombe. som verkar ha läst Keys´källmaterial noggrant när hon skrev sin doktorsavhandling, gjorde en detaljerad granskning av "vitboken" och kom fram till att kritiken mot Keys väsentligen är riktig.

Anm.: Det har givetvis kommit fram även bra resultat från folkhälsostudier, t ex att rökning är farligt för hjärta/kärl. Keys lyfte speciellt fram medelhavsdieten, som en bra diet, vilket sannolikt stämmer.

Exempel på kritik mot lipidhypotesen

Keys koststudier fick alltså stort genomslag men det skulle ju också visa sig att resultaten var baserade på otillräcklig statistik och andra brister. Beträffande Framinghamstudien visade det sig efter 30 års uppföljning (1987) att man inte hittade några signifikanta samband mellan höga kolesterolvärden och hjärtinfarkt för kvinnor. Inte heller för män över 50 år ([Fernholm2012], s 39).

Uffe Ranskov framförde i böcker från c:a 1991 och framåt ett antal invändningar mot lipidhypotesen baserade på genomgång av forskningsstudier. Anteckningar från min sökning på nätet c:a 2004 (detta var alltså som jag förstod det Ranskovs uppfattning c:a år 2004):

År 2010 kommer Uffe Ranskovs bok Hur kolesterolmyten hålls vid liv, [Ravnskov2010], ut. Bl.a. står det där

Sjutton internationella kostforskare skrev en artikel om var evidensen kring lipidhypotesen står 2010.¨(Am JClin Nutr 2011). Bl.a. står det (s 685)

The fact that SFAs (mättat fett) raise total and LDL cholesterol (lipid hypothesis) is well established by evidencen from metabolic studies, but this paradigm may be too simplistic. Replacing SFAs with refined carbohydrates alos decreases HDL cholesterol and LDL particles size and increases triglycerides, and highly refined carbohydrates increase plasma glucose.

Man säger alltså att budskapen som förmedlats varit för förenklade. Det kan vara utbytet av mättat fett mot snabba kolhydrater och socker som ger farliga blodfetter och därmed förknippade sjukdomar (metabolt syndrom, diabetes 2, hjärtsjukdom etc). 

En forskargrupp på KI (rapport 2014-11) har studerat inflammation och immunreaktioner vid åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom. Aktivering av immunsystemets s.k. T-celler anses ha stor betydelse för att plack i kärlen brister och kan förorsaka t ex hjärtinfarkt. Man hoppas kunna utveckla en ny typ av inflammationshämmande behandling.

En studie i BMJ Open 2016 visar att korrelation är omvänd mellan högt LDL (dvs "ont" kolesterol) och dödsfall hos äldre: högt LDL är kopplat till färre dödsfall (för personer över 60 år). Ralf Sundberg, som (liksom Uffe Ranskov och 16 andra) var med i studien, berättade om det i TV4_1604. I en debattartikel 2016-07-18 i läkartidningen skriver Uffe Ravnskov (med tre medförfattare) att kolesterolhypotesen måste vara fel.

Att studera (tillägg 2022-10+)

Feldman har identifierat en grupp för vilken LDL-nivåer går kraftigt upp vid strikt lågkolhydratkost. Det handlar ofta om smala, hälsosamma personer och han kallar dem “lean mass hyper-responders” (LMHR:are). Dave har en teori om vad effekten beror på.

En av 5 key-points: There is sufficient rationale for conducting clinical trials to assess the effects of an LCD (low carbohydrate diet) on FH individuals with an insulin-resistant phenotype.

Slutsats från 21 statinstudier, kortkort: Att reducera LDL-C med statiner visade inkonsistent och svag relation till hjärtinfarkt, stroke och död.

Abstract/Conclusions and RelevanceThe results of this meta-analysis suggest that the absolute risk reductions of treatment with statins in terms of all-cause mortality, myocardial infarction, and stroke are modest compared with the relative risk reductions, and the presence of significant heterogeneity reduces the certainty of the evidence. A conclusive association between absolute reductions in LDL-C levels and individual clinical outcomes was not established, and these findings underscore the importance of discussing absolute risk reductions when making informed clinical decisions with individual patients.

Medförfattaren Maryanne Demasi har inlägg i sin blogg 2022-03-15: New analysis shows statins have “minimal” benefits.

Summary: Extensive research has demonstrated the efficacy of the LCD to improve the most robust CVD risk factors, such as hyperglycemia, hypertension, and atherogenic dyslipidemia. Our review of the literature indicates that statin therapy for both primary and secondary prevention of CVD is not warranted for individuals on an LCD with elevated LDL-C who have achieved a low triglyceride/HDL ratio.

En ny studie visar att långtidsöverlevnaden hos patienter med genomgången hjärtinfarkt är lägre vid låga blodnivåer av LDL-kolesterol och totalkolesterol. För ålders- och könsmatchade kontroller fann vi ingen signifikant relation mellan överlevnad och kolesterolnivåer. 

Anm. När det gäller dietdoctor (kostdoktorn) så förstår jag att det kan finnas krafter som vill misstänkliggöra den bloggen. Själv har jag, efter att ha följt den ett antal år, funnit den seriös. Det finns bra info kring t ex metabol hälsa. Bloggen är inte sektliknande dogmatisk utan snarare ganska öppen och därmed inte nödvändigtvis helt konsistent. Och den finansieras varken direkt eller indirekt av Big Pharma eller kostindustrin. Men precis som alltid är källkritik viktig; se t ex på denna webbplats: Vetenskap vs. ovetenskap, Hitta kunskap via internet, Lögn, … och statistik

Conclusion: Two major studies have concluded that muscle aches from statins are due to the "nocebo" effect, but these conclusions are seriously challenged by the flawed study design. ...

It is possible that the nocebo effect exists, but the authors have not provided robust evidence to conclude that statins are not the major culprit in the cause of muscle pain. 

_______________________________________


Direktlänk till nästa sida, som behandlar ett nära relaterat paradigm, "Fett farligt - socker OK"