Vetenskap, sanning och makt
Vi bör ha respekt för observerade fakta. Däremot är det viktigt att inte frukta auktoriteter.Jens Martin Knudsen (1930 - 2005, astrofysiker)
Vetenskapen har till uppgift att på systematiskt sätt förse oss med kunskap, som hjälper oss att förstå människa, natur, samhälle bättre och därmed också hjälper oss utveckla teknik, metoder, produkter, hjälpmedel så att vi kan få bättre liv på en bättre vårdad planet. Överlag har vetenskapliga resultat (i den mån de utnyttjats konstruktivt) haft mycket påtagligt positiv påverkan på vårt samhälle och på oss medborgare. Men kan vi fullt ut lita på vetenskapen? Vem bestämmer vad som ska forskas kring och hur resultaten ska redovisas? Borde vi kanske vara lite mer vaksamma och mer kritiskt granska i samhället rådande "sanningar"? Styr vi själva vad vi får tänka och säga eller finns det kanske (osynliga) agendor, som vi måste följa för att inte riskera bli betraktade som vrickade?
Området handlar om hur mer eller mindre vetenskapligt baserad kunskap produceras, filtreras, sprids, konsumeras. Jag tycker området är viktigt även för oss vanliga samhällsmedborgare att ha ett hum om, om vi inte ska riskera bli aningslöst och grovt vilseledda. Jag har därför som lekman fördjupat mig en aning. Baserat på min begränsade förståelse så här långt har jag nu kort försökt beskriva området.
Jag har också försökt analysera några exempel på rådande men ifrågasatta "sanningar" (paradigm). Valen av fakta och aspekter, som då lyfts fram via länkar och referenser etc, är förstås mina subjektiva. Dock har strävan varit att på balanserat sätt peka på relevanta fakta (ej åsikter), som kan hjälpa oss att att reflektera och kanske närma oss bättre sanningar. Avsikten är inte att mina privata omdömen om bra/dåligt ska finnas med (sådant kan förstås råka finnas dolt i mina formuleringar). Jag överlåter åt läsaren att själv tänka i lugn och ro och sedan bestämma vad hen anser.
Undersidor:
Här beskrivs bl.a. Poppers s.k. hypotetisk-deduktiva vetenskapliga metod, där falsifiering ingår, Kuhns paradigmteori med normalvetenskap följt av kriser och skiften och s.k. postnormal vetenskap, där man försöker ta hänsyn till komplexa relationer mellan vetenskap och politik.
Här talas om sju s.k demarkationskriterier för att skilja vetenskap från ickevetenskap. När man ska läsa forskningsrapporter krävs källkritisk kompetens; här nämns fem olika kriterier.
Viktiga verktyg i vetenskapens tjänst är statistiska metoder. På denna undersida beskrivs kort korrelation (samvariation) och kausalitet (orsakssamband) och exempel på hur vi riskerar bli vilseledda.
Makt och kunskap kan vara relaterade till varandra på olika sätt. Intressant här är att maktintressen givetvis vill bestämma vilken kunskap som ska produceras och nå oss
Hur få nyanserad bild av etablerad och ny kunskap? Här tas upp "paradigm" och "diskurser" som bärare/spridare av "sanningar" inom vetenskapssamhället och övriga samhället, objektiv kunskap vs socialt konstruerad kunskap och sanningsrelativism, diskursanalys, exempel på paradigmkriser, svårigheter att hitta relevant kunskap på nätet och våra känslomässiga svårigheter att ta emot och utvärdera information
... om vetenskapligt baserad kunskaps produktion och konsumtion i vårt samhälle. Sammanfattning om vilka faktorer som talar för att rådande "sanning" bibehålls resp. ersätts av en bättre "sanning".