Här försöker jag som icke-expert kort sammanfatta människans funktioner och egenskaper på några 10-tal sidor. Då fokuserar jag huvudsakligen på människans synnerligen imponerande informationsbehandlande förmåga, dvs hennes hjärna och dess egenskaper, inklusive interaktionen med kropp och med yttre omgivning, där informationsutbytet - kommunikationen - mellan människor är en viktig del.
Jag har - väl medveten om svårigheter (se t ex Vetenskap, sanning och makt/ Provisoriska slutsatser) - försökt inhämta (provisorisk) kunskap från böcker men även via internet (dock inte via s.k. sociala medier förutom - med viss försiktighet - via wikipedia). Läsanvisningar och temaavsnittets syfte: se nedanför innehållsförteckningen.
Detta temaavsnitt fokuserar alltså på hjärnans informationshantering. Avsnittet har delats upp i följande delområden, som behandlas mer eller mindre:
H sapiens - kort historik - försök till vetenskapligt perspektiv på människans biologiska och kulturella utveckling. “Programvara” (psyke) utvecklas och modifieras via självinlärning i samspel med omgivning. Erfarenhet lagras i olika minnen. Framgång beror på förmåga till symboltänkande.
Hjärnans plasticitet - hjärnans neurala nätverk anpassar sig till miljön. Neuroner och synapser. Skillnad dator - hjärna. Arv och miljö samverkar. Stresseffekter. Miljö bestämmer vilka gener som ska vara påslagna (epigenetik).
Minne och inlärning - ger underlag för kommande handlingar och beslut. Arbetsminne håller reda på vad vi ska göra en liten stund framåt. Långtidsminne länkar ihop dagar och liv. Sömnens betydelse för inlärning. Ex 5: olika minneslagring normalt och vid hot.
Varseblivning - hjärnan tolkar eller gissar både yttre verklighet och vad egna kroppssignaler innebär. Tolkningen kan ha dramatiskt betydelse. Uppmärksamhet. Medvetet eller omedvetet. Hallucinationer finns på riktigt - i hjärnan.
Emotioner (känslor) hjälper oss förstå andra och styra vårt handlande men behöver regleras. Empati - att känna andras känslor. Spegelneuroner simulerar det andra gör. Återkopplingar amygdala - “PFC”. Vad är fri vilja? Exempel på synpunkter.
Placebo. Kroppen kan inte förklaras bara som en maskin. Förväntningar kan ge dramatiskt positiva effekter. Ex: Sekretin- och vertebroplastikförsöken. Resultat beror troligen på att vi känner hos trygga snarare än hotade. Fysiologisk betingning fungerar utan medvetna förväntningar. Placebo tyvärr sämre affärside än läkemedel.
Försvarssystem. Ospecifika försvaret attackerar snabbt men medför stort inflammationspådrag. Adaptiva försvaret minns attacker från specifik mikroorganism och oskadliggör utan inflammation nästa gång samma typ av mikroorganism attackerar. Immunförsvaret signalerar till hjärnan via cytokiner så att vi går undan och återhämtar oss (sjukdomsresponsen). Inte bara infektion utan även sociala hot sätter fart på immun- och inflammationssystemet.
Psykiska variationer. Varje människa är unik där varje egenskap hamnar nånstans på en gråskala. Olikheter gör att vi kompletterar varandra på ett bra sätt. Några “avvikelser” är dock knepiga. Ibland drabbas individen i sitt sammanhang av livsproblem i sådan grad att stödinsatser baserade på kartlagda orsaker behövs. Rådande diagnosmodell är kontroversiell.
Mind-body-problemet. Hur förstå medvetandet och dess fysiska korrelat? Lösbart, olösbart eller bara en illusion? Resonemang kring holism, reduktionism, emergens. Kommer vi någonsin att kunna förstå hur tankar och ideer mappas på neuralt kopplingsschema? Eller är komplexiteten sådan att problemet är även principiellt ohanterligt?
Sammanfattning - H sapiens. Korta sammanfattningar av de olika delområdena.
Tidigare temaavsnitt på webbplatsen har berört vissa avgränsade aspekter på hur vår art - Homo sapiens (ungefär: den vetande eller tänkande människan) - behandlar information och därmed också hur hon beter sig. I temaavsnittet Beteendeekonomi till vardags gicks igenom hur hon tar ekonomiska beslut (till skillnad från hur en “rationell” människa, Homo Economicus, gör det). I temaavsnittet Maktrelationer och ojämlikhet, gicks bl.a. igenom hur olika starka parter av arten - baserat på (bristande) information om varandra - förhandlar och vad som blir resultatet. I avsnittet Vetenskap, sanning och makt berördes vilka mentala svårigheter vi har att sakligt ta emot och värdera information.
Nu försöker jag ta ett något bredare grepp på hur hjärnan behandlar information och därmed också hur vi beter oss. Vi behöver alla - både makthavare (forskare, journalister, politiker …) och vi andra - goda kunskaper om oss själva och andra av bl.a. följande skäl:
för att vi tillsammans bättre ska kunna anpassa samhället till människans informationsbehandlande egenskaper
för att skola, sjukvårdssystem, försäkringssystem och äldreomsorg ska ha förutsättningar att fungera både effektivare och mera humant
för att individer ska bli lite bättre vaccinerade mot vilseledande rapportering i massmedia och sociala medier om vetenskapliga rön kring människan
för att individer ska förstå varandras egenskapsvariationer och därmed hantera sociala relationer bättre och samarbeta bättre
Ett källkritiskt förhållningssätt är lämpligt att ha när man bedömer forskning om människan och även - förstås - när man bedömer mitt urval av information. Börja gärna med att titta igenom tidigare temaavsnittet Vetenskap, sanning och makt för att rekapitulera svårigheter och fallgropar, när man ska försöka ta till sig mer eller mindre osäkra vetenskapliga “sanningar”. Hur bedöma författare och deras alster? Se not 1.
Jag har försökt införa en viss spårbarhet av uppgifter genom att ibland - om det gäller längre texter - inte bara ange källan utan också sida där uppgiften berörs.
Många uppgifter ändrar sig då och då eftersom forskningen går framåt. Alla uppgifter och slutsatser är dessutom inte nödvändigtvis helt kompatibla med dominerande paradigm (se begreppet paradigm i Vetenskapsteori). Detta gäller nog särskilt avsnittet om psykiska variationer, där den förhärskande s.k. biomedicinska modellen analyseras. Att många seriösa forskare är kritisk mot denna kan inte undgå någon som väljer att titta närmare på tillgänglig kunskap (jag talar inte om sociala medier). Varför har denna kritik fått så lite genomslag? Själv drar jag f.n. den provisoriska slutsatsen att vetenskaplighet i praktiken är betydligt mindre styrande än andra intressen när det gäller psykisk hälsa.
Jag är en icke-expert som bara försökt kort summera viss för mig tillgänglig kunskap om människan, som jag tycker är intressant och relevant för oss samhällsmedborgare att känna till. Källorna är typiskt böcker skrivna av forskare eller vetenskapsjournalister, som synbarligen seriöst orkat gå igenom en mängd vetenskapliga rapporter. Förhoppningsvis har jag valt källor som inte alltför mycket filtrerar informationen genom dogmatiska förhandsinställningar.
Jag är tacksam om du mailar mig och berättar vilken av min källinformation som är alltför missvisande, vad som kanske är “sanningar” som fastnat i dogmer, vilka hypoteser som är irrelevanta eller motbevisade, och vad jag själv missförstått. Och bifoga helst egen oberoende källinformation. Mailadress: email@leifklofver.se
_________________________________
Länk direkt till första delområdet: Homo sapiens - kort historik._________________________________
Not 1. Faktagranskning av böcker.I DN pågick en debatt 2019-02-16+ om behovet av faktagranskning av böcker om kost och hälsa. Den startade med en debattartikel 190216 Allvarliga fel i många böcker med råd om kost och hälsa skriven av fem medicinforskare. Den följdes av kommentarer, replik och slutreplik och avslutades (?) med debatt mellan en av artikelförfattarna och replikförfattaren i Expressen TV: Kan vi lita på hälsotrenderna? Behovet av faktagranskning är lätt att hålla med om. I ljuset av fallgropar och problem, som vi såg lite av i avsnittet Vetenskap, sanning och makt, är det dock nog inte alltid helt trivialt att utse den instans som ska välja lämplig expertis. Ska det gamla etablerade paradigmet favoriseras eller det nya? Ibland verkar man ju behöva välja mellan en vedertagen sanning baserad på dåliga studier och dogmer och en ny potentiell sanning baserad på otillräckliga korrelationsstudier (på gr av bristande kommersiellt intresse av att finansiera?) men i alla fall baserad på en mängd anekdoter och kanske rimliga hypoteser om mekanismer. Effektiv debatt och framvaskande av bästa “sanningar” kräver också högre argumentationsnivå än vad som verkar vara vanlig (se t ex Paul Grahams “Hierarchy of disagreement”). Det kan krävas mer fokus på faktainnehåll än på person med viss (brist på) formell auktoritet, “guilt by association” etc.Ex. Om en forskare på KI skrivit en bok inom sitt forskningsområde som jag bedömer ha seriöst innehåll så förkastar jag inte den automatiskt för att KI varit förknippat med tveksamma eller tragiska händelser.