Om webbplatsen
Allmänt
Domänägare och webbplatsansvarig: Leif Klöfver (Leif Klöver).
Mailadress för frågor och synpunkter relaterade till webbplatsen ("hemsidan") och dess innehåll: email@leifklofver.se
2020-09-17+: Google har meddelat att gamla "klassiska" Google Sites (= Googles webbplatsverktyg) snart kommer att försvinna och helt ersättas av "nya" Sites (bl.a. tillkommer stöd för innehållsförteckningar). Denna version av webbplatsen automatkonverterades därför 2020-09-17 med Googles programvara från gamla till nya Sites. Viss manuell efterredigering har gjorts under en period men några problem m.a.p. läsbarhet, länkar etc. kan ev. återstå.2022-04-07: Google Sites ingår i ett molntjänstpaket med domänhantering. Paketet har hetat Google Suite men nu flyttas användarna till "Google Workspace" och blir en prenumerationstjänst.
Senaste temaområde, mars 2019
Försöker ge en amatörs perspektiv på egenskaper hos Homo sapiens med fokus på hennes informationsbehandlande förmåga. Länk: Homo sapiens - informationsbehandling. Diverse delområden tas upp. De spänner från en kort historik över människans utveckling via bl.a. hjärnans plasticitet och vad vi alla bör veta om psykiska variationer till “vetenskapens sista stora mysterium” - frågan om medvetandets fysiska korrelat (mind-body-problemet).
Se vidare längre ner "Mars 2019 tema: Kort om hur vår hjärna behandlar information".Huvudtema på webbplatsen: människan i samhället
Jag är nyfiken på sådana områden, som jag inte sysslade med i arbetslivet (då var det teknik som gällde). Överordnat tema är att försöka ta reda på mer om hur vi vanliga medborgare fungerar i relation till varandra och i relation till samhället. Det kan handla om t ex hur samhällsekonomi fungerar, hur vi tänker och beter oss i olika situationer, kopplingar mellan ideologi och politik, allas våra svagheter när vi försöker ta beslut, maktobalanser och intressekonflikter, dilemmat med avvägning mellan frihet och (kollektivt) socialt ansvar mot medmänniskan, hur ett stabilare samhälle kanske kan uppnås, hur vetenskapsbaserad kunskap produceras och konsumeras. Det handlar ofta om saker, som jag tror jag själv skulle haft nytta eller glädje av att känna till bättre redan i min ungdom. Jag länkar till sajter, där andra fördjupat sig betydligt mer än jag på resp. område. Jag är mer intresserad av fakta än åsikter. Om jag verkar framföra en åsikt så kan det vara den åsikt jag har just vid skrivtillfället. Jag vill gärna försöka komplettera dominerande "sanningar" med andra rimliga perspektiv. Jag är medveten om att det finns flera aspekter och flera tolkningar av fenomen och att jag - även inom ramen för kort text - kan ha missat något som borde finnas med.
En tanke är att om jag bearbetar och i en kort text sammanfattar det område jag studerar, så förstår jag i alla fall själv lite bättre. När texterna är tillgängliga på nätet, hoppas jag dessutom kunna få synpunkter från andra (via email@leifklofver.se). Eg. är det nog också så att när jag skrivit av mig på ett område så kan jag mentalt i någon mån lämna området och gå vidare till nästa. Detaljer glömmer jag men förhoppningsvis har jag kvar en abstrakt, helst balanserad, bild i "bakhuvudet".
Beroenden och lojaliteter: Jag uppbär ingen lön eller annan ersättning från något företag eller organisation. Jag har heller inga lojaliteter mot specifika ideologier, politiska partier eller tankesmedjor etc.
Webbplatsens utveckling i kronologisk ordning
Våren 2009 tema: publicering på internet
Jag har upptäckt att man numera kan göra enkla webbsidor utan att behöva lära sig komplicerade verktyg. Webbplatsen har skapats med Google Sites, som är en av tjänsterna i Google Apps. Domännamnet leifklofver.se, som webbplatsen kopplats till, köpte jag från Loopia.
En drivkraft till att starta webbplatsen är min nyfikenhet och vilja att lite bättre förstå internets styrkor och svagheter när det gäller att söka eller förmedla faktakunskap. När jag själv studerar för mig nya intressanta faktaområden brukar jag ofta skriva egna enkla minnesanteckningar. Ev. kommer jag testa att bearbeta, bredda, fördjupa och lägga in några sådana texter på webbplatsen, om jag bedömer dom vara av allmänt intresse. I bästa fall kan jag då också få återkoppling från andra läsare (via email@leifklofver.se). Den enda som blivit inlagt år 2009 är dock en kort text Vad får man skriva på nätet?
Maj 2012 tema: samhällsekonomi för oss icke-experter
Hittills har inte webbplatsen varit speciellt aktiv. För att lite bättre motivera innehavet av domänen leifklofver.se provar jag nu att lägga in min sammanfattning, Kort om nationalekonomi,av mina ytterst begränsade studier i nationalekonomi baserad på en liten intressant kurs, som jag gick i februari 2012. Jag är ju varken ekonom, politiker eller journalist, men en lekmans försök att beskriva området skulle ev. kunna vara intressant för några andra nyfikna noviser, som också försöker skaffa lite insikt till husbehov. Dessutom kan jag kanske få hjälp att rätta missförstånd och fel och att komplettera med viktiga aspekter, som jag glömt. Tidigare har jag bara skrivit dokument med tekniskt innehåll och för en ytterst smal läsekrets. Detta område, nationalekonomi, är av mycket mer allmänt intresse (för oss samhällsmedborgare, som ska försöka välja lämpliga politiker ...). Det finns väldigt mycket skrivet redan, men jag lyckades dock inte hitta någon kort översikt över nationalekonomi, som på ett litet antal sidor ger förståelse för de viktigaste sammanhangen med perspektiv både på historisk utveckling och nutid. Troligen gör inte min sammanställning det heller. I så fall är det också ok; själv har jag ändå förstått lite mer genom att försöka formulera mig. Min ambition har varit att jag själv något så när ska ha begripit vad jag skrivit. Jag ska helst också kunna förstå min text om jag läser den om t ex fyra år, då jag säkerligen glömt hur jag tänkte när jag skrev.
September 2013 tema: hur tar vi vanliga människor (ekonomiska) beslut?
Jag inför nu ett komplement till min beskrivning av nationalekonomi: Beteendeekonomi till vardags. I klassisk nationalekonomisk teori förutsätts att människan fattar rationella beslut utifrån sina egenintressen, vilket ju är en förenkling. Jag vill gärna förstå lite mer om människans verkliga beteende i sammanhanget och hur detta påverkar våra ekonomiska (och även andra) beslut. Jag har bl.a. råkat läsa Daniel Kahnemans bok Tänka, snabbt och långsamt och då upptäckt att det redan från c:a 1970-talet finns ett forskningsområde som heter beteendeekonomi (psykologisk ekonomi; eng. behavioral economics), som alltså bygger på en kombination av kunskaper i psykologi och ekonomi. Jag antar att forskare och marknadsförare studerar ämnet och det verkar som om affärsmän har en naturlig fallenhet för området. Men jag tror att även vi andra skulle ha nytta av att veta lite mer. Dessutom tycker jag att området verkar mycket intressant. Lika lite som jag är ekonom så är jag beteendevetare, så jag beskriver området som en lekman. Liksom tidigare är jag tacksam för hjälp att hitta dom allvarligaste missförstånden från min sida.
Rent webb-designmässigt testar jag nu att försöka klara mig med Google Sites hemsidestruktur. I "Kort om nationalekonomi" låg huvuddelen av texten i ett separat Google-Doc-dokument, som jag länkat till. Nu testar jag att strukturera texten i några nivåer av webbsidor trots att det innebär något sämre strukturerings- och formateringsmöjligheter.
Februari 2015 tema: vem bestämmer och varför har vi ojämlikhet?
Jag fortsätter att försöka vara lite aktiv på min webbplats. Det är stimulerande att inte bara passivt läsa utan också aktivt bearbeta ett område genom att kortfattat skriva om det. Det ett bra sätt när man - som jag - har lite svårt att komma ihåg.
Jag har tyckt mig märka att under senare tid debatten om ökande ojämlikhet i samhället har tilltagit. Bränsle för massmedias diskussioner har bl a varit franske ekonomen Thomas Pikettys undersökning av kapital- och inkomstfördelning sedan 1700-talet baserat på en mängd data. Under c:a 100 år fram till 1970 lär man ha sett att de ekonomiska klyftorna minskat men att de sedan ökat igen. Våren 2014 gav Per Molander ut boken Ojämlikhetens anatomi. Han utgick från människans inneboende egenskaper och förklarade tydligt hur dessa medför tendens till instabilitet i form av ökande ojämlikhet. Dock förklarar han också hur dessa starkt isärdragande mekanismer i princip går att motverka om man förstår hur de fungerar. Per Molander hade tidigare skrivit två andra mycket läsvärda böcker i området politisk filosofi: Akvedukten vid Zaghouan och Shulamits väg. De handlar (ungefär) om relationer individ - stat resp. individ - individ. Det är dessa tre böcker som inspirerat mig att fördjupa mig en aning i frågor kring hur makt och ojämlikhet påverkar resursfördelning och redogöra för mina rön i avsnittet Maktrelationer och ojämlikhet. Jag försöker där - väl medveten om min amatörmässighet - sammanfatta min förståelse så här långt av nämnda böcker kompletterat med en del information från andra källor. Felaktigheter i avsnittet är förstås mina egna och jag är självklart mycket tacksam för synpunkter - både på mindre räknefel och lapsusar och större missuppfattningar. Men framför allt skulle jag vilja rekommendera alla att läsa Per Molanders böcker.
Oktober 2016 tema: vad är sanningen om (vetenskapliga) "sanningar"?
Jag har länge försökt utnyttja både internet och massmedia för att stilla min nyfikenhet att få veta mer om kunskapsområden, som berör oss påtagligt. Jag har då inte kunnat undvika att se att vetenskapliga resultat - så som dom förmedlas till mig som vanlig medborgare - inte alltid är helt tillförlitliga. Jag märker det i den mån jag börja gräva lite mer själv inom ett specifikt område. Annars har jag hittills ofta haft tillit till det som har varit etablerat som sanning och som gör anspråk på att vara bekräftat av vetenskaplig forskning. Det vore ju orimligt att själv behöva kolla upp allting. Men nu har jag har ställt mig några frågor, som jag vill bearbeta lite närmare:
Kan man lita på vetenskapliga forskningsresultat? Vilka viktigare fallgropar finns? Hur påverkar maktintressen och andra faktorer i vilken mån och hur snabbt nya och bättre "sanningar" tillåts ersätta "sanningar", som inte riktigt håller måttet längre?
Förmedlas resultaten till oss medborgare på ett objektivt och balanserat sätt? Hur bestäms vad vi får veta? Kan man avslöja dolda agendor genom att analysera textformuleringar? Kan man hitta "rätt" på nätet? Kan det vara så att vi själva värjer oss från att ta emot viss kunskap?
Jag bestämde mig därför för att ägna lite tid åt det som brukar kallas vetenskapsteori, dels allmänt, dels genom att kolla upp några speciella (och kontroversiella) områden, som jag tror är intressanta för de flesta av oss. Mina rön finns i ett avsnitt, som skulle kunnat heta "Kunskapsteori till vardags", men som i stället heter Vetenskap, sanning och makt. Bl.a. tas en snapshot på debatt- och kritikläget för "sanningen" "Fett farligt - socker OK", som har varit rådande ungefär sen 1970-talet. Ett annat exempel handlar om kontroverser kring vår syn på människan - är hon i första hand biologi eller är hon i första hand en psykisk och social varelse?: Biomedicinska vs. sociala paradigmet.
Temaavsnittet har inga långa filosofiska utläggningar utan är kort, ganska pragmatiskt men med länkar till annan information. Precis som för tidigare avsnitt är du välkommen att ge synpunkter på felaktigheter, viktiga aspekter som jag missat etc. - gärna med vidhängande faktareferenser.
Mars 2019 tema: Kort om hur vår hjärna behandlar information
Människan strävar som bekant numera för fullt efter att utveckla artificiell intelligens, AI. Jag behandlar dock inte det området här. Mitt temaområde skulle istället kunna sägas handla om naturlig intelligens, NI, dvs om människans sinnrika informationsbehandlande egenskaper. Har då och då tidigare berört delar av detta område men vill nu försöka göra det på ett något mer heltäckande sätt. Du hittar temaområdet på denna länk: Homo sapiens - informationsbehandling (om du har ont om tid så testa Sammanfattning - H sapiens).
Själv har jag under mitt arbetsliv varit inblandad i syntes och analys av distribuerade realtidsdatorsystem med många oberoende samtidigt pågående processer. På ett högre systemmässigt plan påminner sådana tekniska system i viss mån kanske om informationshanteringen i människans hjärna och mellan hjärnor. Men de biologibaserade systemen innehåller mer avancerade (och fascinerande) dynamiska egenskaper och interaktioner med miljön (inkl. självinlärning) och är ett okänt antal 10-potenser mer komplexa och ej så väl utforskade. Yrkeserfarenheter inspirerade bl.a. till en fotnot om begreppsvärld: se analogi dator - hjärna.
Jag utgår från en tankemodell där de i mänskliga biologiska informationssystemen ingående tre entiteterna hjärnans basala biologi, psyket (~ själen) och miljön ungefär motsvarar de i klassiska tekniska informationssystemen ingående entiteterna datormaskinvara, programvara och programmerare (och in/utdata). Man finner då att hjärnan inte kan behandlas som ett slutet (isolerat) system. För att människans informationssystem ska kunna fungera adekvat har t.ex. miljön en roll av samma dignitet som programmeraren har i de klassiska tekniska systemen! Kanske några redan här också anar vilka närmast oöverstigliga svårigheter det skulle innebära att göra en analys av informationshanteringen om man höll fast vid en ansats att se hjärnans basala biologi (neural nivå) och dess psyke (psykosocial abstraktionsnivå) som en sammanslagen entitet på biologisk nivå (med fint ord reduktionism).
Jag har velat förstå lite mer om hur dessa komplexa biologibaserade system fungerar men har här förstås - som lekman - fått begränsa mig. Jag använder några av dagens mer eller mindre etablerade (icke-datalogiska) begrepp, abstraktioner, hypoteser och förenklingar när jag på några tiotal sidor försöker sammanfatta viktiga aspekter kring hjärnans informationshantering. Underlag för att något så när ta reda på vetenskapliga kunskapsläget har varit källor, som är skrivna på lätttillgängligt sätt och som bedömts vederhäftiga. Hela temaavsnittet kan i själva verket ses som en kort sammanfattning av några böcker och artiklar med referenser till forskning.
Delområden behandlar ett antal gemensamma egenskaper, t ex hjärnans anpassningsförmåga, minne, varseblivning, känslor och medvetande. Ett delområde, psykiska variationer, tar också upp de stora och naturliga psykiska variationerna mellan olika individer (var och en har sin unika funktionsvariation) och hur samhället dominerat av ett ifrågasatt paradigm och med en kontroversiell diagnosmodell hanterar besvärande variationer. Förutom humanitet och medkänsla behövs god kunskap baserad på sund vetenskap både på samhällsnivå - för att förbättra vårt samhälle - och på individnivå - för välmående relationer.
Som alltid är du välkommen att ge synpunkter till email@leifklofver.se - dock hellre faktasynpunkter än åsikter. Gärna med vidhängande referenser till replikerade studier eller metastudier. Jag vill rensa bort missförstånd, uppenbart osanna myter eller orimliga hypoteser, som slunkit med som sanna i min text, och kanske i stället - dock utan att texten blir så lång att ingen orkar läsa - komplettera med andra i sammanhanget viktiga aspekter.
_______________________________________________
As a slow-witted human being I have a very small head, and I had better learn to live with it and to respect my limitations, giving them full credit rather than trying to ignore them, for the latter vain effort will be punished by failure.E.W. Dijkstra (Notes on Structured Programming).
_______________________________________________
Om du har kommit så här långt så får du här igen länkarna till två senaste teman: Vetenskap, sanning och makt (oktober 2016) och Homo sapiens - informationsbehandling (mars 2019). Annars kan du klicka dig fram via menyn.