Det finns förstås flera relationer mellan kunskap (se not 0) och makt/intressen:

• Kunskap ger makt över saker

Ex. en pilot med licens får styra ett flygplan

• Kunskap (verklig eller påstådd) ger makt över människor

Ex: en läkare kan ge en människa en diagnos

• Makten kan förbjuda eller förhindra kunskap

Ex: en diktator kan "oskadliggöra" journalister

• Makten kan gynna viss kunskap

Ex: ett vetenskapsråd el en läkemedelsindustris ledning beslutar vart forskningsresurser ska gå

• Kunskap kan avslöja makten

Ex: analys av rådande s.k. "diskurser" (etablerade "sanningar" eller sätt att tala om saker) visar hur makten har kontroll över oss

Läs gärna Sven-Eric Liedmans (not 1) artikel i fof200406 (länk kontrollerad 2016-09), där bl a dessa relationer behandlas. Detta avsnitt av webbplatsen, d.v.s Vetenskap, sanning och makt, berör de flesta punkterna utom första punkten ovan. Vi ska se på kunskap, som gör anspråk på att vara vetenskaplig. Och på nyare vetenskap, som utmanar äldre etablerad kunskap. Vi ska se att det finns självständigt tänkande forskare, läkare, journalister, som sätter sig in i vetenskapliga rapporter och utmanar etablissemangets rådande sanningar (paradigm) trots att det säkert ofta är ganska obekvämt att behöva utmana gamla gränser. Samtidigt är det förstås också jobbigt för representanter för etablerade sanningar att byta spår.

I de fall paradigmkriser verkar pågå just nu, är det inte så lätt för oss lekman att veta om banbrytarna har kommit närmare den "verkliga" sanningen inom resp. område än rådande paradigm. För detta måste man nog vara en professor i kubik. Jag råder ändå den som är intresserad att försöka skaffa en egen uppfattning (eller sannolikhetsbedömning) baserat på antingen tillgängliga fakta eller på bedömning gjord av oberoende kvalificerade personer, som uppenbarligen orkat studera vetenskapliga rapporter och reflektera över resultaten. Men det kan dessutom vara bra att fundera över hur ekonomiska intressen påverkar individer och organisationer i vårt samhälle. Det kan också vara nyttigt att studera vad som historiskt hänt med paradigm.

Ex 1: Kopernikus idé om solcentrerat system ignorerades först (stämde inte med rådande regler). Galileo var dömd som en kättare för att han stödde idéerna (han ifrågasatte alltså gamla reglerna). Slutligen - efter en revolution i kosmologin - blev solcentrerat system självklar vetenskap (dvs nya regler hade börjat gälla).

Ex 2: Hannes Alfvén (1908 - 1995) var en framgångsrik svensk forskare, som fick Nobelpriset i fysik 1970. Han såg riskerna med existerande kärnkraftsteknologi och tog starkt ställning mot denna. Det etablissemang, som finansierat hans forskning, drog in forskningsanslagen. Han flyttade sin forskning till Berkeley.

________________________________

Not 0: Enl. kunskapsteorin finns det tre nödvändiga krav för att en person ska anses ha kunskap om något:1. Detta något är sant; 2. Personen är övertygad om att detta något är sant; 3. Det ska finnas välgrundade skäl att tro att detta något är sant. Sammanfattat: kunskap är sann välgrundad övertygelse. De välgrundade skälen kommer delvis från egen erfarenhet men huvudsakligen från andra, som vet mer (och som vi förhoppningsvis har granskat kritiskt).

Not 1: Idehistoriker och professor (emeritus) vid Göteborgs universitet, som bl a intresserat sig för kunskapsteori och mediekritik.