Exempel ([Marchant2016])

Ex 2. Försök med tarmhormonet sekretin för att bota autism, s 17+, på 90-talet (se Cochrane library, rapport 2012). Dramatisk förbättring över en natt - barnet började le igen, ta ögonkontakt etc. Mer än 2500 barn fick sedan sekretin; framgångssagor strömmade in.

Man visste eg. inte om sekretin var säkert eller om det ens fungerade. Det gjordes därför flera vetenskapliga kontrollerade studier, där en grupp fick sekretin och en annan placebo. Resultat: Det fanns inga signifikanta skillnader i utfall mellan de två grupperna. Men: båda grupperna hade blivit avsevärt mycket bättre! Och förbättringen hade inget med sekretinet att göra.

Ex 3. Försök med vertebroplastik där insprutad cement i komprimerad ryggrad ska läka den. Bonnie deltog i ett sådant försök c:a år 2005, s 21+. Hon kände sig omedelbart bättre efter ingreppet: smärtan försvann, hon kunde spela golf igen … Vertebroplastikmetoden blev snabbt populär.

Efter 10 år var Bonnie fortfarande nöjd. Hon visste att hon hade haft 50% chans att få cementet. Vad hon inte visste var att hon tillhörde gruppen med simulerad operation. Även här gjordes studier som visade att det inte fanns signifikant skillnad mellan verklig och simulerad operation. Jämför SBU-rapport, läkartidningen 2011-03.

Försöksresultaten visade att varken sekretin eller vertebroplastik hade någon aktiv effekt. Placebo fungerade lika bra. Enl reglerna för evidensbaserad medicin, s 24, ska vi alltså förkasta dessa botemedel. Marchant frågade sig: Kan placeboeffekt vara av verkligt kliniskt värde, dvs kan övertygelse ha kraften att läka? Och kan vi utnyttja placeboeffekten utan att utsätta patienter för potentiellt riskfyllda behandlingar?

Problemet är att kliniska försök enl ex 1 och ex 2 inte kan mäta placeboeffekten. Man vet inte hur mycket förbättring som beror på placebo. Förbättringar kan ju bero på annat, t ex naturlig läkning.

Ex 4. Hjärnforskare har gjort noggrant kontrollerade experiment med Parkinson-sjuka för att se hur och när tankar kan lindra symtom. En serie försök har visat kraftig placeboeffekt efter låtsaspiller. Med bl a magnetkamera kunde det visas att dopaminnivåerna ökade signifikant i hjärnorna, s 28. Motorneuroner avfyrade långsammare och skakningar minskade. Placebo härmade alltså “riktig” behandlings biologiska effekter.

Referens: [Marchant2016], s 32+.

En av placeboforskarna är Benedetti i Italien. Han ser effekter i alla aspekter av livet. Vi är symboliska djur. Den psykologiska komponenten är viktig överallt. En placebomekanism är endorfinfrisättning (en annan dopaminfrisättning nämnd i ex 4 ovan). Endorfiner produceras i hjärnan och är naturligt smärtstillande. Man har alltså fått bevis på att placebolindring av smärta inte är önsketänkande utan en fysisk mekanism, dvs endorfiner produceras. Placeboeffektens begränsningar:

1. Ev. effekter, som beror på tro/förväntan, begränsas till de naturliga redskap, som finns tillgängliga i kroppen.
2. Effekterna tenderar vara begränsade till symtom som vi är medvetna om (t ex smärta, klåda), kognitiva funktioner, effekter av droger och psykiatriska störningar.

I själva verket är detta troligen också det huvudsakliga verkningssättet som många psykiatriska läkemedel och behandlingar fungerar på. Dvs effekten är liten (ofta med negativ biverkan) utöver placeboeffekten, som antagligen är större ju mer effektfull behandlingen är. Placebo påverkar hur vi känner oss. Placebo påverkar troligen inte så mycket underliggande orsaker till verkliga sjukdomar.

Ex 5. ECT (electroconvulsive therapy, "elchocksbehandling") antar jag innebär ganska dramatiska procedurer med maskiner, sladdar och övertygad personal involverad. Fungerar ECT och fungerar den i så fall mest via den elektriska stimuleringen eller mest via placeboeffekter? Och blir vinsten i långsiktig livskvalitet etc större än ev. skada? Det lär krävas ganska omsorgsfullt utförda dubbelblinda RCT-studier för att erhålla säkra fakta om detta. Finns sådana studier? Se not 1.

Kan ärlig placebo fungera?

Referens: [Marchant2016], s 38+

Det har alltid antagits att man måste ljuga för patienterna för att placebo ska vara effektivt. Några forskare har börjat hävda att detta är fel.

Forskaren Ted Kaptchuk insåg att patienters tillfrisknande inte hade med akupunkturnålar eller örter att göra. Han ville ta reda på vad det var. Varför kan förväntningar på botemedel påverka oss så djupt? Enl. honom är den aktiva ingrediensen mening, dvs den mening som är kopplad till behandlingar. Mänsklig interaktion (t ex med läkaren) och ord är viktiga. Det som har effekt är vår psykologiska respons på de overksamma substanserna.

Kapchuk kom på en djärv ide. Varför inte testa att berätta att pillren är placebo och se ev. förväntningsreaktion?

Ex 6. Kapchuk gjorde försök på 80 patienter med långvarig IBS (en tarmsjukdom), varav hälften fick placebo. De medverkande läkarna berättade för patienterna att trots att kapslarna inte hade någon aktiv ingrediens, så skulle de kunna fungera genom en självläkande process mellan kropp och själ. Kapchuk publicerade sin studie 2010. Slutsatsen var att de som fick placebo mådde betydligt bättre än de som inte fått behandling alls.

Kapchuk fick liknande resultat med depression och migrän, där grupperna fick medicin alt. placebo alt. inget. Alltså: även ärlig placebo kan fungera! Efter detta vetenskapliga stöd började privata företag sälja placebopiller (ex Placebo World, Aplacebo). Ju dyrare desto bättre effekt. Placebo fungerar dock inte bra för alla. Operation är bättre än sprutor som är bättre än piller etc. Det finns kulturella skillnader. Kaptchuk föreslår att man kan prova placebo innan man kör aktiv medicin.

Varning: Effekten har en mörk sida, s 50. Psyket kan också skapa negativa effekter, noceboeffekter.

Ex 7: En man i Alabama fick en voodooförbannelse över sig. Han blev utmärglad och nära döden.

Ex 8: Troligen kan tilldelandet av vissa diagnosetiketter medföra en noceboeffekt.

Vad beror placeboeffekten på?

[Marchant2016],

Vem som mår dåligt eller ej beror på social och kulturell bakgrund och på vad som bedöms trovärdigt. Placeboeffekter beror troligen på att vi känner oss säkra och trygga. Vare sig en medicinsk uppmärksamhet är simulerad, alternativ el konventionell, så bidrar den till att övertyga hjärnkretsarna om att vi är älskade och kommer att bli friska. Grundläggande är mötet läkare - patient. Empati är viktig för att den får oss att känna oss just säkra och trygga snarare än hotade. Alternativmedicin funkar nästan säkert inte så som läkaren hävdar men med empatisk omsorg är den perfekt för att maximera placeboresponser. Placebo kan därför fungera också på djur och barn. Positiva förväntningar hjälper en att må bättre men kan inte förändra underliggande fysiologin så mycket. Gäller t ex allergier, infektioner, autoimmuna sjukdomar, cancer, s 58.

___________________________________