Kultur & symboltänkande
Varför har Homo sapiens blivit så framgångsrik?
Vi var några personer som försökte bilda ett anarkistiskt samhälle, men det fungerade inte eftersom folk inte höll sig till reglerna,Alan Bennett (1934-)
Det finns många intressanta böcker med historik över människans utveckling. Nedan har jag fokuserat huvudsakligen på några tänkvärda sentenser från Hararis underhållande bok Sapiens - en kort historik över mänskligheten (2012). Längre ner finns tips om andra böcker. Det framgår att en avgörande förmåga till framgång har varit människans förmåga till abstrakt och symboliskt tänkande. Fast den retoriskt skicklige Harari uttrycker det lite mer provocerande som att vi skapar uppdiktade verkligheter som alla tror på.
Från [Harari2012]:
Ex. För att förstå t ex franska revolutionen räcker det inte att förstå samspelet mellan atomer, molekyler och organismer. Man måste förstå samspelet mellan ideer, föreställningar och fantasier (s 45). Hela historien utspelas visserligen på en biologisk arena. Men arenan är stor; H Sapiens kan spela otroligt många spel på den.
1. viljan att erkänna okunnighet (inga teorier är heliga)
2. Observationens och matematikens centrala ställning (samla observationer, sammanställa i teorier)
3. förvärvande av nya förmågor (mest att utveckla ny teknik).
Tidigare kunskapstraditioner, kristendom, islam etc, hävdade att allt som var värt att veta om världen redan var känt. Om individen inte visste var det bara att fråga någon klokare, t ex prästen i byn. Dagens kunskapstradition erkänner öppet en kollektiv okunnighet om viktiga frågor.
Lägger till två punkter hämtade från [Harari2015]:
Alt 1: Inget händer; man tror fortfarande på sina illusioner.
Alt 2. Man blir skakad och överger sina illusioner.
Alt 3. Man klänger fast vid sina fantasier ännu mer för att ge brottet mening.
Alt 3 innebär alltså att ju större uppoffringar vi gör för en påhittad berättelse, desto starkare blir paradoxalt nog berättelsen, eftersom vi så gärna vill att dessa uppoffringar och det lidande vi ställt till med ska ha mening. Inom politiken heter detta “Våra pojkar har inte dött förgäves”. Alt 3 är värt att reflektera över. Vi riskerar alla att gå i en fälla: Det berättande jaget föredrar gärna att fortsätta lida för att slippa medge att tidigare lidande var meningslöst.
a) I medeltida Europa: kunskap = skrifter * logik. Vi använder alltså logik för att förstå tillgängliga texter.
b) Efter vetenskapliga revolutionen: kunskap = empiriska data * matematik. Vi samlar data och sen analyserar vi dem med matematiska verktyg. Denna kunskap kan dock inte hantera värdeomdömen. Etisk kunskap är nödvändig för att samhällen ska överleva. En lösning är då att kombinera a) och b):
etisk kunskap = skrifter * logik
övrig kunskap = empiriska data * matematik
c) Humanismens formel för etisk kunskap: etiskt kunskap = upplevelser * sensitivitet. Med upplevelser menar Harari subjektiva förnimmelser, känslor, tankar; med sensitivitet menar han att vara uppmärksam på sina upplevelser och låta dem påverka ens åsikter och beteenden. Sensitiviteten är något som måste övas upp.
Ex: I livet sårar vi och blir sårade av andra. Om jag är uppmärksam skärps min moraliska sensitivitet och min etiska kunskap om vad som är rätt ökar.
Mer historik. Lästips
Konsten att sikta etc: Apor kan ej kasta pil eftersom dom har mindre utvecklad simulator för att göra snabba beräkningar. Grush 1997 anser att vi ska vara tacksamma för långsamma nervtrådar till/från muskler. Om inte simulatorprocesser hade uppfunnits av evolutionen så hade vårt tänkande kanske inte kunnat utvecklas. Representationer (perception och föreställningar) skapas nämligen av simulatorer. Kroppsliga handlingar engagerar både främre hjärnbarken/simulatorer och motoriska hjärnbarken men föreställningar bara det förra.
Vi förlägger kunskap till yttre världen, Home zappiens. Externa minnen innebär att representationer frikopplas från medvetanden. Startade för 50 000 år sen med t ex bilder. Talangen att hantera externa minnen kan ha vuxit fram på bekostnad av muntlig förmåga och visualisering. Det finns inte tydlig gräns mellan tänkande människan och ”tänkande” världen. Denna effekt kan förklara att gamla människor blir förvirrade, när de flyttas till sjukhus. De är beroende av signaler i hemmiljön.
Om etik. Vår biologi visar inte vad som är rätt eller fel, men det finns av vår natur bestämda gränser för hur en praktisk etik kan se ut. Etiska system, som renodlar en eller annan princip (konsekvensetik, pliktetik, helighetsetik etc) tenderar att bli extrema. Den rena rationaliteten skapar monster. Man får acceptera en pragmatisk etik.
Det centrala för att förstå moderna människans beteende är det Ljungberg kallar kapitulations/ underkastelsemekanismen. När människan började överge jägar/samlarlivet och övergick till jordbrukssamhälle med mera teknologisk stordrift, kraftfulla verktyg etc, typiskt för 5 - 10 000 år sen, kom vissa människor på att man kunde skaffa sig makt över andra människor på olika sätt, t ex genom att använda vapen. För att människan då skulle överleva hot, provokation etc blev hon tvungen att underkasta sig. Hon kunde alltså inte följa den omedelbara känslan att ge igen för då riskerade hon bli dödad. I det moderna samhället är vi alla - i strid med våra grundkänslor - underkastade en massa regler för att samhället ska fungera.
Ljungberg föreslår att kapitulations/underkastelsemekanismen motsvarar identifikation i psykodynamiska teorin (identifikation var viktig för att barn under uppväxt skulle lära sig relatera till andra människor). Identifikationen kan då ske av kärlek eller av rädsla (= “identifikation med aggressorn”). I det senare fallet omedvetet. Fenomenet har starkt empiriskt stöd men här kanske Ljungberg dessutom har en bra evolutionär förklaring? Om Stockholmssyndromet är mer än en myt skulle väl det fenomenet kunna förklaras också?
Kompensering av uppkomna problem. Har man tvingats till grundläggande kapitulationer inom viktiga funktionsområden så blir man beroende av inlärning och kognitiva processer för att överhuvudtaget fungera.
Ex: Om den naturliga biologiska miljön och grunden för födointag satts ur spel, måste personen lära sig vilka näringsämnen som finns, vilka som är viktiga och vilka som finns i olika födoämnen. Dessutom måste personen med sin insikt kunna styra sitt beteende så att hen verkligen äter det som hens kunskap och insikt säger att hen ska äta. Om detta misslyckas måste dessutom olika genererade sjukdomstillstånd studeras vetenskapligt och lindrande åtgärder vidtas. Kompensationen kommer dock bara att ske på så sätt att inte nya samhällsordningen hotas!!
Ljungberg anser att kristna skapelseberättelsen, sett symboliskt, mycket väl kan vara förenlig med den naturvetenskapliga. Detta om man ser skapandet av den “moderna” människan i existentiell mening d.v.s. som skapande av den kapitulerade, sakliga, logiska människan (skapad ur kunskapen = “ordet”).
_________________________________________
Länk tillbaka till startsidan för temaavsnittet om människans informationsbehandling. Alternativt kan väljas en länk till nästa delområde inom temat, Hjärnans plasticitet, där mekanismer, som gett människan en enorm flexibilitet, gås igenom.