Vad får man skriva på nätet?

Kort genomgång av regler vid publicering på webben vad gäller textens utformning, fakta, släktforskning, referenser.

(Texten skrevs initialt våren 2009 men länkar är senast kontrollerade 2016-12).

Det är tänkbart att jag någon gång framöver funderar på att använda denna eller annan webbplats till något. Därför är det lika bra att redan nu (2009-05) skaffa sig en preliminär uppfattning om vad och hur man kan skriva på webben. Nedanstående har jag kommit fram till efter en begränsad genomgång på nätet:

Textens utformning.

Man får inte rakt av kopiera text och placera in på sin egen webbplats. Det finns något som kallas upphovsrättslagen, som skyddar sådana alster som är uppnått en viss s.k. verkshöjd. Med detta menas en originalitet i sättet att uttrycka sig - inte beträffande ideer eller fakta (tekniska ideer, i viss form, kan skyddas av patenträtt). Upphovsrätten behöver man inte ansöka om - den gäller så fort man skapat något. Upphovsrätten varar under upphovsmannens livstid och 70 år efter hans/hennes död. Upphovsmannen har två typer av rättigheter: ekonomiska rättigheter (rätt att tillåta eller förbjuda mångfaldigande etc) och ideella rättigheter (bli namngiven och få respekt för verket). I princip gäller samma regler på Internet som för tryckt material. Vill man använda ett material ska man alltså be om tillstånd (speciella regler för skolor etc). Att referera är tillåtet (hur?: se nedan). Citat ur material, med angivande av källa, är tillåtet i begränsad omfattning.

Fakta i texten.

Datainspektionen har en text om publicering på internet. För en vanlig webbplats tillämpas framför allt den generella personuppgiftslagen, PUL, (se fotnot 1). Syftet med denna är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks. Beträffande uppgifter som strukturerats för att underlätta sökningar och sammanställningar gäller i princip hela lagen; känsliga uppgifter får ej behandlas, t ex uppgifter om etniskt ursprung, religion, hälsa, sexualliv etc. Beträffande ostrukturerad information (dvs i löpande text) gäller färre regler än för strukturerad - viktigast är att uppgifterna inte upplevs som kränkande för berörda personer (se fotnot 3). I osäkra fall bör samtycke inhämtas. Ideella organisationer får inom ramen för sin verksamhet behandla känsliga uppgifter men bara lämna ut till tredje man efter samtycke. Om man vill publicera personuppgifter på webben utan PUL-restriktioner ska man skaffa sig ett s.k. utgivningsbevis (utfärdas av myndigheten för Radio och TV). Därvid utses en juridiskt ansvarig utgivare och webbplatsen är skyddad av yttrandefrihetsgrundlagen (se fotnot 2). Då gäller censurskydd och skydd för meddelares anonymitet. Å andra sidan finns det då ett antal tryckfrihetsbrott som ansvarig utgivare kan dömas för, tex hets mot folkgrupp, förtal, förolämpning och olaga hot. Beträffande bloggar och kommentarsidor etc finns lagen om elektroniska anslagstavlor. Den som gör inlägget är där ansvarig men webbplatsansvarig är skyldig att ta bort otillåtet inlägg så fort som möjligt (dvs eftergranskning gäller).

Släktforskning:

Många ägnar sig idag åt släktforskning. Där är nätet ett potentiellt kraftfullt redskap för att hitta och utbyta information. Dessutom har man börjat få tillgång till kyrkböcker på internet. År 2005 gav datainspektionen klartecken att lägga ut kyrkböcker äldre än 70 år på nätet (Datainspektionen 2006). Integritetskänsliga uppgifter, t ex om hälsa, livslängd och adoption, bör dock inte publiceras. Personuppgiftslagen (se ovan) gäller för släktforskning (datainspektionens tidning nr 2/2010) - integritetskränkande uppgifter får alltså inte tas med. Inte ens om uppgifterna avser avlidna personer - om uppgifterna kan härledas till levande personer (i alla fall inte utan att fråga dessa först).

Referenser.

Om man skriver dokument av olika slag är det ju viktigt att man tydligt anger referenser till källor som man använt sig av. Helen Hed, bibliotekarie på Umeå Universitet har skrivit regler för hur man kan skriva referenser till dokument hämtade från Internet. Tanken är att läsaren själv ska kunna hitta de dokument som författaren refererar till. Information som typiskt bör finnas är författarnamn, dokumentnamn, versionsdatum, fullständig URL och datum då dokumentet hämtades. Två olika citeringsstilar nämns: Oxfordsystemet, med noter i slutet på sida eller kapitel, och Harvard-systemet, med hänvisning till författare inom parentes i löpande text och separat alfabetisk referenslista.

____________________________________________________________________

Fotnoter (tillägg 2014-02-17+):

Fotnot 0: Alla länkar på denna sida är kontrollerade på nytt 2014-02-17. Detta har lett till smärre modifieringar av texten.

Fotnot 1: Datainspektionen har skrivit en 64-sidig vägledning, daterad jan 2011,om personuppgiftslagen, PUL, med fokus på lagöverträdelser på internet och tänkt för polis och åklagare. Där bekrivs bl a också hur PUL tillämpas territoriellt. PUL gäller om personuppgiftsansvarig är etablerad i Sverige, dvs bedriver verksamhet i Sverige, oberoende av verksamhetens rättsliga form. Om verksamhet bedrivs både i Sverige och andra EU-länder gäller PUL den verksamhet som bedrivs i Sverige. En person med anknytning till Sverige (t. ex. som kan svenska, riktar sig till svensk publik etc) kan hållas ansvarig för vad hen skriver på utländskt forum.

Fotnot 2 : Yttrandefrihetsgrundlagen är den yngsta av Sveriges grundlagar och började tillämpas 1992. Den innebär att man får uttrycka sina åsikter via olika typer av massmedieföretag - radio och tv etc - men även företag som huvudsakligen driver webbplatser. Dock krävs en ansvarig utgivare och ett utgivningsbevis liksom för traditionella tryckta media. Yttrandefrihetslagen kan ses som en komplettering av tryckfrihetsförordningen, som bara omfattar tryckta skrifter. Tryckfrihetsförordningen, vars senaste version antogs 1949, innehåller regler för tryckfrihet (inkl. förbud mot censur) och meddelarskydd. Utgivningsbevis utfärdas i detta fall av Patent- och registreringsverket. Tryckfrihetsförordningen innehåller också regler för offentliga handlingar, dvs för upprätthållande av offentlighetsprincipen, som (tillsammans med tryckfrihetsförordningen) har gällt i Sverige ända sen 1766. Offentlighetsprincipen syftar till att medborgaren ska kunna kontrollera myndigheters agerande genom att få ta del av offentliga handlingar. Medborgaren kan vara anonym och behöver inte avslöja sitt specifika syfte. Alla offentliga handlingar får förstås inte lämnas ut. Bestämmelser om tystnadsplikt och förbud finns i Offentlighets- och sekretesslagen. Sekretesstider när det gäller att skydda enskild person är oftast 50 - 70 år. Yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen har en gemensam brottskatalog för brott mot stat eller enskild person etc. Arton brott är angivna, bl. a. spioneri, vårdslöshet med hemlig uppgift, hets mot folkgrupp, förtal och hot mot tjänsteman,

Exempel:

Det har visat sig att offentlighetsprincipen + yttrandefrihetsgrundlagen + utgivningsbevis kan ställa till det rejält nu när trög pappers- och posthantering ersatts av digitalisering och blixtsnabb sökbarhet. Konflikten mellan offentlighet och yttrandefrihet å ena sidan och personlig integritet å andra sidan blir accentuerad. Exempel (högaktuellt i massmedia jan-febr 2014): ett företag kan - troligen nästan lagligt - göra följande (se vidare Lexbase):

- köpa in domstolshandlingar från tingsrätter och andra domstolar

- på en karta gratis peka ut för nyfikna människor var personer, som varit föremål för juridisk prövning för enkla eller allvarliga förseelser (friade, dömda, etc), bor/bott

- sälja handlingarna till ännu mer nyfikna människor.

Ett sådant fiffigt sätt att tjäna pengar är förstås inte - som man med lite reflektion nog kan förstå - något som förbättrar samhället utan i stället något som kan öka mängden lidande på ett oerhört - om än inte enkelt mätbart - sätt. Förutom att lagar, regler, domstolspraxis etc måste vidarutvecklas, så skulle väl Googles "don't be evil" kunna vara ett lämpligt motto för alla webbtjänster?

Fotnot 3: Den som blivit utsatt för näthat kan vända sig till Juridikinstitutet för råd och stöd (DN 14-04-29)

_________________________________________________________________________

Tillägg 2018-02-07 (från DN 20180206: Förkortningen som kan kosta företag miljonböter).

Dataskyddsförordningen GDPR (General data protection regulation) träder i kraft 20180525. GDPR är en EU-lag som ställer hårdare krav på hur företag hanterar personuppgifter. Det handlar bl.a. om hur konsumenter kan kräva ut uppgifter och om hur säkerhetsincidenter ska hanteras. GDPR ersätter personuppgiftslagen, PUL.

__________________________________________

Länk tillbaka till sidan Om webbplatsen.