d.v.s. modellen med två separata tankesystem:

Grunden för att förklara både mirakler och misstag (som vi ofta upprepar i st för att lära oss av!) i vårt beslutsfattande ligger, enl. [Kahneman2011], del 1, i att vi har bildligt talat två separata tankesystem

• System 1, som är grunden för vår intuition: snabbt, associerande, emotionellt, mönsterigenkännande, omedvetet. Genererar intryck, känslor och skicklig intuition efter träning; överdriver konsistens (haloeffekt); överdriver låga sannolikheter och, inte minst, fokuserar på synlig evidens och ignorerar osynlig sådan enl. principen:

WYSIATI = what you see is all there is (Det man ser är allt som finns att se)

• System 2, faktaundersökande, långsamt, logiskt, medvetet analyserande, långsiktigt. System 2 är dock lättjefullt och vill inte anstränga sig i onödan.

System 1 har räddat oss åtskilliga gånger under människans långa utveckling och det är inte så konstigt att det finns inbyggt hos oss. System 1 använder sig av mentala tumregler (ungefär instinkter). Dessa uppstår genom att vi ersätter ett komplext el oåtkomligt problem med ett mer begripligt eller närliggande i minnet. Men det leder ibland till felaktiga beslut, eftersom det förvränger beslutsunderlaget.

Kärnan i system 1 är det associativa minnet. Redan David Hume skrev 1748 att associationer uppstår enl. tre principer: likhet, närhet i tid och rum och orsaksrelationer. Detta gäller fortfarande men man har lärt sig mycket mer. I det associativa minnet anses numera många tankar födas parallellt från en tidigare tanke. Av var och en av dessa föds nya tankar - i stora nätverk. Det är bara några få av tankarna som registreras i medvetandet - det mesta sker tyst och fördolt (95% enl. uppskattning bland psykologer ([Ingemansson2008], s 10). Information som vi nyss tagit in i minnet påverkar associationsbildningen. Detta kallas priming. Priming kan initieras av begrepp eller ord som vår hjärna noterat. Men även tidigare händelser, som jag inte är medveten om, kan ha förberett aktuella handlingar och känslor.

Ex: Den klassiska Muller-Lyer-illusionen illustrerar skillnaden mellan de intryck som system 1 noterar och den faktabaserade övertygelsen hos system 2. Vi har två exakt lika långa linjer, men med pilar i ändarna som pekar åt olika håll. Människan (dess system 1) är övertygad om att ena linjen är längre. Efter att man sett figuren första gången, gissat fel och sedan mätt, brukar man i fortsättningen koppla in system 2 för just denna figur och inse att linjerna är lika långa. Men fortfarande ser undre linjen längre ut.

Ex: En grupp studenter fick bilda meningar från ord, där hälften av orden hade med äldre personer att göra, t ex Florida, glömsk, skallig, grå, rynka. När de skickades ut i korridoren mot ett rum (där dom skulle göra en annan uppgift) gick dessa ungdomar - som just bildat meningar på åldringstema - klart långsammare genom korridoren än andra. Detta utan att studenterna var medvetna om det.

Detta primingfenomen - att en omedveten tanke kan påverka en handling - kallas ideomotorisk effekt. Sambandet fungerar i andra riktningen också: en handling kan påverka tankar. T ex om man ler så har man tendens att bli gladare.

Ex: Om vi primas med pengar kan det få obehagliga följder. Ett antal studenter i ett experiment fick subtila penningsignaler (t ex hade en dator i rummet skärmsläckare med dollarsedlar). Dessa personer blev i pålagd uppgift mer individualistiska; de fick en motvilja att befatta sig med andra eller att acceptera krav från andra.

Att system 1 är på hugget och system 2 lättjefullt gör att vi har en tendens att alltför snabbt bestämma oss för vad vi ska tro. Dessutom, om en fråga är komplex, så väljer vi gärna att besvara en lättare fråga (substitution) i st för att försöka pracka på vårt lättjefulla system 2 en massa arbete för att utreda frågan.

Ex: Frågan: hur nöjd är jag med livet för närvarande? ersätts med frågan: hur är mitt humör just nu?

__________________________________________