Vi har redan sett (i Modern vetenskapsteori) att rådande sanningar sprids som paradigm:

Paradigm: ungefär: den kunskap som forskare inom en disciplin fått lära sig och betraktar som fakta (bekräftad hypotes), som det råder konsensus om. Men ett visst paradigm bör (enl. Kuhn) ses som provisorisk kunskap i en stegvis utveckling, där stabil period (normalvetenskap) följs av kris för paradigmet och ev. skifte till nytt paradigm.

Vi ska se att det finns ett annat besläktat begrepp för fenomen, som sprider sanningar:

Diskurs: samtalsordning, ett sätt att prata om och förstå världen, som mer el mindre tas för given sanning.

I nedanstående undersidor ska vi närmare se hur dessa "sanningar" kan analyseras och avslöjas, exempel på hur krisande paradigm och ev. ersättare diskuteras, våra svårigheter att värdera kunskap på internet och hur vi ibland själva är oemottagliga för seriös kunskap.

• Socialkonstruktivism och diskursanalys:

Ideer om hur vi med språkets hjälp socialt konstruerar verkligheten snarare än upptäcker den. Och om hur vi kan analysera och avslöja dessa konstruktioner.

• Ex på ifrågasatta paradigm och diskurser

Här undersöks några paradigm och diskurser, som förmedlar sådant som vi brukar hålla för sant men som vid lite djupare analys visar sig inte alls vara självklara. Exemplen handlar om "sanningar" som starkt påverkar både på samhälls- och individnivå. Kanske är paradigmskiften på gång i några fall?

• Hitta kunskap via internet

Ex på sajter som försöker hjälpa oss värdera vetenskapliga resultat, tolkningar, och kontroverser beskrivna i media. Vad är rätt och vad är fel?

• Hinder ta emot kunskap

Vi har känslomässiga och andra hinder att ta emot (seriös) kunskap. Bl.a. krävs självständighet, prestigelöshet, tid, ansträngning och reflektion.

________________________________________________