Svar på rubrikfrågan: Ja, ta en dos endotoxin (“inre gift”), så kommer du snart på sämre tankar, s 193.
Hälsoångest verkar vara vanlig, vilket speglas i arsenalen av tillgängliga diagnoser. I senaste DSM-version, DSM-V, finns en ny diagnos Somatic symptom disorder (som man valt att översätta till “kroppssyndrom”) att sätta om man har påtagliga kroppsliga symtom, som man oroar sig för. Dessutom kompletteras diagnosen med en annan ny diagnos Illness anxiety disorder, där oro för att ha/få en sjukdom är mer central än ev. lindriga symptom på sjukdom (WHO har kvar diagnosen hypokondri).
Ex 1. Fallbebeskrivning.
Medelålders man utan anställning och med 10 barn söker för huvudvärk, yrsel, trötthet, bröstsmärtor, övertygelse om hjärtsjukdom, hjärtklappning,, sömnproblem, svaghet, intermittenta magsmärtor, illamående, sjösjuka, muskelspasmer, kolik, andnöd, blåsor, gråtanfall, ångest, letargi, tinnitus, depression, synrubbningar, omåttliga väderspänningar, eksem, diarre, uppkastningar … och anfall av reumatism. Tillståndet blev värre av stress.Tyvärr också när han hade roligt.
Mannen var inte bara far till 10 barn; han var far till evolutionsbiologin. Han hette Darwin.
Det finns ett normalt och ofarligt brus av känningar från kroppen. Det ökar vid akut stress, vid fysisk inaktivitet etc. Läkarstudentsjukan innebär att man upplever de symptom man för tillfället studerar. Kognitiv förklaring är tillgänglighetsbias eller förankringsbias (se sidan Vi har svårt tänka statistiskt).
Ex 2 (s. 206) Man lät en grupp hotellstädare få information om att deras arbete var innehållsmässigt likvärdigt med de behov av fysisk aktivitet som kroppen har för att må bra. Efter fyra veckor jämförde man med hotellstädare, som inte fått informationen. De informerade städarna fick bl.a. sänkt blodtryck, bättre blodfetter och lägre BMI! För detaljer, se artikel från Harvard university: Crum&Langer: Mind-Set Matters - exercise and the placebo effect).
Kan man tänka sig frisk?
S.k. positiv psykologi är en välbehövd reaktion mot negativitetsfokuserad sjukvård (även om tyvärr hurtiga och mindre seriösa självhjälpsprofeter följt efter), s 208. I meditations- och mindfulnessträning försöker man bl.a. stanna upp och vara i nuet, när något bra händer. När läkemedelsindustrin har haft svårt hitta nya läkemedel mot mental ohälsa så har i stället psykologin hittat effektiva behandlingar för problem, som går att beskriva i diagnoser. T. ex. kan kognitiv kontroll eller omtolkning (ungefär emotionell reglering) vara effektiv.
Ex 3. Väljer du att tolka kroppens signaler som tecken på motion snarare än stress så mår du bättre.
Sådan reglering är olika människor olika bra på. Uppenbarligen en utmaning vid s.k. “emotionellt instabil personlighetsstörning”. Men förmågan att reglera känslor varierar också vid olika situationer i livet. Efter sömnbrist kan vi plötsligt höra oss säga saker som vi inte skulle sagt annars. Kanske har man ibland oroat sig för saker lite i onödan - personer med insomni underskattar sin sömnlängd (effekt av top down-processer). Att ge information om detta minskar tröttheten, s 215.
Ex 4. (wiki/Elöverkänslighet) Dubbelblindförsök visar att besvär är i högsta grad verkliga, men att de kan uppträda utan att fält varit påslaget. Besvären anses då bero på noceboeffekt. Möjlig förklaring ungefär så här: Fysikaliska miljöorsaker, som gör att problemen kommer igång, kan vara luftföroreningar, oljud, flimrande belysning, dålig ergonomi etc. Problemen förstärks av psykosociala miljöorsaker som stress, att kolleger upplever samma problem etc. Så fort man hamnar i denna miljö framför en skärm så kan problemen komma p gr av klassisk betingning. OBS! Detta hindrar inte att också mindre elektriska och magnetiska fält skulle kunna tänkas ha även direkt fysisk påverkan på människan - speciellt på lång sikt!
________________________________
Sista sidan inom placeboavsnittet handlar om några slutsatser om placebo.