Det går att hitta seriös vetenskaplig information på internet även om det finns blindskär. Många vetenskapliga rapporter finns enkelt och gratis tillgängliga för oss alla i arkiv (t ex Diva) och i tidskrifter publicerade på nätet av "open access" - förlag (se not 0). Man får dock se upp eftersom inte alla sådana tidskrifter är seriösa - de kan ha dåligt fungerande eller obefintligt peer review-system och t.o.m. påhittade forskarnamn i sina redaktionsråd (se Wikipedia Predatory open access publishing). Drivkrafter är då lättförtjänta pengar till förlagen från forskare, som är i behov av meriter. Lyckligtvis finns viss hjälp att få på nätet för att avgöra vad som är bra resp. dåligt; se not 1.

Vissa sajter på nätet försöker visa oss vad som är rätt och fel när det gäller vetenskapens metoder och resultat. Drivkrafterna kan vara en mix av att så bra som möjligt tolka och förklara aktuella forskningsresultat och (enl. motståndare i alla fall) försvara eller vara i opposition till etablissemanget. Exempel:

• Föreningen Vetenskap och Folkbildning, www.vof.se, utser årets förvillare. Bland kriterierna: Särskild vikt ska fästas vid insatser för att främja auktoritetstro och en okritisk inställning till sådant som sägs i vetenskapens namn. VoF utser också årets folkbildare, där särskild vikt ska fästas vid insatser för att skapa förståelse för vetenskapens begränsningar och för behovet av kritiskt tänkande inom vetenskapen.
• Aretsforvillare.nu låter folket utse kandidater och vinnare till priset "Årets förvillare". Bildades som reaktion mot VoF och deras pris för att man ska kunna klaga på "falsk folkbildning" etc. Kandidaterna var i början personer från VoF:s styrelse.
• newsvoice.se verkar också vara i opposition mot vof.se. Man kritiserar enl. faktoider.blogspot.se bl.a. vacciner, mobilstrålning, IPCC (global uppvärmning, VoF, wikipedia och hyllar alternativmedicin och LCHF.

Tala om förvirring. Allt är sällan 100 % svart eller vitt hos någon sajt. Ibland kan en mindre vederhäftig sajt satsa på ett omdöme, som kanske kommer att visa sig bli rätt. Ibland kan en lite mer vederhäftig sajt satsa på ett omdöme som kanske visar sig vara fel. Det krävs källkritiskt tänkande för att med hyfsad sannolikhet sortera ut vad som är vederhäftig information. Dessutom krävs stor ansträngning - välfungerande källkritiskt tänkande bygger på att man har bemödat sig om att skaffa kompetens (inte bara tycker) inom det område man ska bedöma (se Willingham: Critical thinking). Tyvärr - ju mindre kompetent man är desto mer kompetent har man en tendens tro att man är; se Dunning-Kruger-effekten, som beskrivits tidigare på denna webbplats.

En som tidigt gick emot etablissemanget och rådande fett-paradigm är läkaren Annika Dahlqvist. Hon testade sin diet (som hon kallade LCHF) på först sig själv och sen sina patienter. Hon framförde sin övertygelse i en blogg, som fått stor spridning. Hon blev kraftigt uppläxad men verkar efterhand ha fått mer och mer rätt (se Dagens medicin 2008-01 och video med hennes egen berättelse). Hon uttalade sig dock om annat än kost också och ifrågasatte bl.a. svininfluensavaccinering 2009. För detta (inte kostfrågor) fick hon VoFs förvillarpris 2009. Man kan väl säga att hon kom att få ganska rätt när det gäller vaccinering också med tanke på narkolepsifallen, som visade sig efter ett tag. Se not 2.

Exempel på seriösa organisationer som gör systematiska utvärderingar av forskningsresultat inom medicinska och sociala områden är Cochrane och SBU.

En närmast roande sajt om myter, missförstånd, kuriosa etc,, sånt som "är osant fast det liknar en sanning och är spritt som en sanning", är Peter Olaussons sajt http://www.faktoider.nu/. Exempel (bakgrund här):

Bill Gates sade 1981 att "640 kB borde räcka för vem som helst" ("640 k ought to be enough for anyone")

_________________________________________

Not 0: Open access (öppen tillgång) innebär att vetenskapliga verk publiceras på nätet och att alla därifrån utan kostnad kan läsa, skriva ut och sprida ett verk i digital form (med hänsyn till författarens ideella upphovsrätt etc). Med open access citeras forskningsresultat oftare och sprids snabbare och bredare varför samhällsutvecklingen kan gynnas.

Not 1. Chrissy Prater, som är Peer Review Coordinator hos AJE (American Journal Experts), har visat på åtta sätt att identifiera tveksamma Open Acess-tidskrifter. Linköpings universitet har också en checklista för bedömning av tidskrifter. Högskolan i Borås har en guide kring Open Acess och tveksamma förlag. Bibliotekarien och forskaren Jeffrey Beall har sedan 2010 regelbundet publicerat (kontroversiella) listor över potentiella s.k. predator publishers och predator magazines. Se Beall`s lista för 2016, där han identifierade 923 tveksamma förlag och 882 tveksamma "stand alone" tidskrifter: Exempel på tveksam tidskrift: Swedish Journal of Scientific Research

Not 2. Det blir naturligtvis ofta bråttom att få fram vaccin för massvaccinering. Det är svårt att i tester hinna identifiera skadefrekvenser på t ex 1 på 10 000. Frågan är hur (oberoende) smittskyddsforskare etc. bedömde nyttan i relation till skaderisk/kostnad om vaccinet togs i det här fallet? Forskning ger givetvis inte alltid klart besked om vilken åtgärd som är rätt eller fel utan det handlar också om sannolikheter och bedömningar.

_________________________________________