Autism är en medfödd och/eller tidigt förvärvad avvikelse från vanlighet och brukar betecknas som ett kommunikativt funktionshindrande personlighetsdrag. Numera verkar autism - med rätta - börja betraktas som ett spektrum av svårigheter - snarare än specifika “tillstånd” (DSM-5 har infört begreppet ASD = autismspektrumstörning; se här).

Centralt vid autism anses vara bristande förmåga att förstå vad den andre känner och tänker. Relaterade psykologiska begrepp är mentaliseringsförmåga (se not 13) och kognitiv empati (se avsnitt om empati). Se också Spegelneuroner. Avvikelsen medför svårighet att klara av det sociala spelet bland vanliga människor - trots att man eg. kanske vill vara med folk och vill människor väl (d.v.s. man kan ha affektiv empati och medkänsla). Viktiga personer i omgivningen bör då kärleksfullt berätta t ex om hur andra tänker och om hur man beter sig för att inte uppröra andra (baksidan av detta är förstås att destruktiva personer, som känner till personlighetsdraget, tyvärr i st med "framgång" kan uppmuntra "autisten" att uppföra sig så att andra upprörs!) I klassrummet kräver givetvis denna variation - som alla variationer - adekvat behovsanpassning.

Varje människa är unik - ingen följer någon given mall. Men typiska autistiska drag är att ha god förmåga att notera och intressera sig för detaljer men ha svårare för att uppfatta helheter. Det kan vara svårare att göra abstraktioner, att generalisera, att prioritera, att kategorisera. Det kan ibland också vara svårt att automatisera vardagliga beteenden. 

Det är viktigt att förstå att autistiska drag kan innebära fördelar i lämplig miljö. Man har antagligen mindre tendens vara fördomsfull (eftersom man inte lika mycket som andra lever i en filterbubbla som selekterar information). Troligen kan kreativiteten påverkas positivt: man tänker utanför boxen (eftersom man inte ser den).

__________________________

If I could snap my fingers and be nonautistic, I would not – because then I wouldn’t be me. Autism is part of who I am. 

Temple Grandin (American academic, born 1947)

__________________________

Lästips:

1. Bargholtz & Rydelius, Läkartidningen 1999: Aspergers syndrom - vägen till en diagnos.
   Historik kring Aspergerdiagnosen (som uppgått i “ASD”) men också lite om symtom, relaterade till socialt samspel, som är viktiga att känna till och ha förståelse för. Det kan t ex handla om långa monologer om för tillfället uppslukande ämnen eller om oavsiktliga provokationer pga sanningskärlek (i övertygelsen att eget perspektiv är det enda sanna) oberoende av om vissa “sanningar” är olämpliga.

2. Iris Johanssons båda böcker: a) En annorlunda barndom, [Johansson2007] och b) Ett annorlunda liv [Johansson2013]. Se också hemsida och blogg. Hon föddes med avvikelser, som man senare kallade autism.  Hon har utvecklats optimalt med hjälp av en ovanligt insiktsfull anhörig, som redan tidigt begrep att hennes avvikelse inte är en sjukdom, som ska botas. Hon ger som vuxen perspektiv på tillvaron som är tänkvärda för normalstörda. Hon är en framgångsrik och efterfrågad person och ger med värme och klokhet råd kring mänsklig kontakt. Läs intervju med henne i Aftonbladet 2007-03: Det var så vackert när folk blev arga.

3. Pawan Sinha et al, 2014: Autism as a disorder of prediction. Här motiveras hypotesen att många av de olika drag, som kan ingå i autism (nedsatt mentaliseringsförmåga, svårt med förändringar, sensorisk överkänslighet etc.), har en gemensam förklaring, nämligen nedsatt prediktiv förmåga.

4. specialnest.se 2015: Hon löste gåtan “Sveriges farligaste kvinna”. Elisabeth, känd som Sveriges farligaste kvinna under 70- och 80-talet, blev länge gravt missförstådd och felbehandlad, vilket fick svåra konsekvense

5. Dana H. Ballard 2015: Brain computation as hierarchical abstraction. Se kap. 11, s 377+. Hjärnan använder en modell med abstrakta “sparsamma” representationer för att tolka verkligheten. Modellen byggs av ackumulerade erfarenheter och ger ett överlevnadsvärde genom att kunna simulera (prediktera) situationer framåt i tiden. En viktig egenskap är här känslan för andra varelsers agens, dvs deras känslor, tankar och avsikter. I avsnitt om autism och “mindblindness” (s 383+) förklaras varför det handlar om beräkningsmässigt ömtåliga mekanismer, som kan fallera hos alla även om autister har speciellt svårt. Vi måste ju t ex uppskatta och lägga in den andra individens tillstånd i simuleringen i vår egen maskinvara. Ballard säger att det är förvånande att (el. om?) denna synbarligen abstrakta defekt hos autister orsakas av gener, som ju ligger på mycket låg abstraktionsnivå.

Nya lästips:

6. Pedagogiskt perspektiv/Peter Vermeulens ppt-bilder om Autism and the predictive mind. Context blindness 2.0 (från konferens 2018?). Exempel på budskap: kunskap om autistiskt tänkande är nyckel för framgång i utbildning och behandling; hjärnan gör smarta gissningar m hj av (sin modell av) kontext (top-down); hjärnan processar inte stimuli - den processar avvikelser mellan stimuli och gissade stimuli (prediktionsfel); kontextblindhet = reducerad förmåga använda kontext spontant för att värdera stimuli (d.v.s. mer bottom-up); social kompetens kräver kontextuell känslighet; vid utbildning: använd inte dekontextualiserat material.
   Reflektioner:

Jämför Kahnemans modell med två separata tankesystem (Tänka, snabbt och långsamt). Begrepp som synes rätt nära relaterade till varandra:
tänka snabbt (gissa stimuli smart, d.v.s. intuitivt, associativt) ~ top-down (kontext först) ~ deduktion (hypotes först)
resp.

tänka långsamt (registrera stimuli noggrannt, medvetet) ~ bottom-up (stimuli först) ~ induktion (observationer först). 

7. Sven Bölte (KI), National Autistic Society, 2023-01: A more holistic approach to autism using the International Classification of Functioning: The why, what, and how of functioning. Bölte konstaterar att man i befintliga diagnossystem med dess diagnostiska kriterier lätt missar att individer är unika och har både styrkor och svagheter. Han söker ett mer holistiskt synsätt, där man inhämtar förståelse för individens kropp, sinne, situation och sammanhang och ger skräddarsytt stöd för att i slutändan uppnå livskvalitet. Han föreslår WHO/ICF som ett ramverk för detta (kort: i ICD klassificeras “sjukdomar”, i ICF klassificeras “funktionstillstånd”, dvs hälsa och hälsorelaterade tillstånd - utbildning, arbete etc. - men även miljöfaktorer). I bästa fall skulle bedömningar kunna göras utanför kliniska miljöer, dvs i st. inom utbildning, socialtjänst, arbetsliv.

8. Vermeulen 2013 sec. ed.: I am special: a workbook to help children, teens and adults with ASD to understand their diagnosis, gain confidence and thrive.

Innehåller en teoridel och en praktikdel. Teoridelen ger djupa insikter om autism för personer med icke-autism (allism enl. Cambridge Dictionary) och kan verkligen rekommenderas för de som i sitt arbete eller på annat sätt interagerar med och vill förstå och stödja personer med autism. Vikten av tydlighet, predikterbarhet och förklaringar betonas.  Den sokratiska metoden, anpassad till personer med autism (“sokrautisk” dialog), beskrivs. Genom att ställa frågor hjälper man personer med autism att själva upptäcka bra lösningar eller inse överordnat sammanhang. Sokrautisk dialog kan behöva vara mycket visuell, långsam och konkret. Detta tar massor av tid. Ibland finns inte den tiden utan omgivningen kan ibland behöva hjälpa till att tvinga fram rimliga beslut.

Exempel på några andra saker, som tas upp i boken:

• Det är normalt ok att vi har olika uppfattningar om saker. Men ibland kan det vara rimligt att anstränga sig speciellt att påverka och ändra uppfattning hos person med autism, s 82. This is exactly the case in situations where the person with autism himself, or those around him, are handicapped or held back by the ideas and views of the person in question. It is also the case when the ideas of the person with autism are manifestly unrealistic or potentially harmful for the person himself or those around him.

• Absolut tänkande eller svart/vitt-tänkande är typiskt, s 87: Even the most carefully phrased qualification with the most obvious nuances can be interpreted as an absolute general statement. For example: ‘You have autism, but that does not mean you don’t have any talents’ can be understood as, ‘I’m autistic, therefore I’ll never amount to anything’ or on the contrary, as ‘I can do anything.’

• Ansvar för innehåll, varaktighet och utvecklande av en dialog får inte ligga på personen med autism, s 95: In the hands of a person with autism, chances are that a conversation would become interminable, very changeable (flitting from this subject to that, due to thought associations) and purposeless. It will certainly not be very result-oriented.

9. Linköpings universitet, 2014-04-08: Autism som en naturlig variation. Artikel, där forskaren Pier Jaarsma berättar om slutsatser från sin avhandling 2014 i tillämpad etik, där moral och påståenden om autism skärskådas. Pier Jaarsma kommer fram till att autism kan ses som en normal variation (precis som t ex homosexualitet), men enbart hos normalbegåvade, högfungerande personer.
   Länk till avhandlingen: Reflections on Autism. Ethical perspectives on autism spectrum disorder in health care and education. 

______________________________________

Social thinking skills must be directly taught to children and adults with ASD. Doing so opens doors of social understandings in all areas of life.
Temple Grandin