Leif Klöfvers webbplats

Empati

- att känna och förstå andras känslor

Human morality is unthinkable without empathyFrans de Waal (psykolog och primatolog, 1948+)

(Denna undersida ingår i avsnitt Emotioner (känslor), som i sin tur ingår i temaavsnittet H sapiens - info-behandling, som infördes 2019-03. Länkar är kontrollerade 2019-02 eller senare.)

Infört 2019-03.

Referenser: [Goleman1995], kap. 7 Empatins rötter, wiki/Empati

Empati är det som gör en människa till människa. Det är en helt avgörande förmåga vid social kommunikation, där man behöver förstå den andres behov och känslor. Att kunna avläsa känslor från icke-verbala signaler är här en förutsättning, som kan göra att man blir mer känslomässigt lyhörd och - inte överraskande - mer känslig.

Fenomenet empati är mer komplext än vad vi ofta tänker oss vid fikasnacket och det saknas en överenskommen enkel definition. Man brukar ta upp dessa aspekter (not 0):

- Affektiv empati: att känna vad den andre känner
- Kognitiv empati: att förstå vad den andre känner
- Empatisk precision: att avgöra om känslan härrör från mig själv eller den andre.

Ibland inkluderas en fjärde aspekt i begreppet empati:

- Medkänsla eller empatisk omtanke (omsorg): att besvara den andre med en vänlig intention.

Empatisk förmåga anses - liksom de flesta komplexa egenskaper - vara beroende av både arv och miljö. Det handlar inte om antingen eller utan vi hamnar alla på gråskalor med mer eller mindre affektiv resp. kognitiv empati. Låg affektiv empati kan vara kopplat till personlighetsdrag men också till fördomar. En neurobiologisk förutsättning för kognitiv empati verkar vara spegelneuroner. Ett begrepp som ligger nära kognitiv empati är mentalisering eller inlevelseförmåga (Theory of mind). En “komplett” person har åtminstone i någon grad både affektiv och kognitiv empatisk förmåga. Hög affektiv empati och medkänsla kan i långvariga svåråtgärdade situationer vara så slitsam att den berörde blir utbränd (för utsatta yrkesgrupper används ibland begreppet sekundärtraumatiserad; läs om olika trauman i not 14 i avsnitt Psykiska variationer). Mera extrem brist på antingen affektiv eller kognitiv empati verkar vara centrala kännetecken på helt separata specifika avvikelser i hjärnans funktionssätt, not 1.

Medkänsla innebär en stark önskan att lindra någon annans smärta. Om vi tvärtom tycker andras välbefinnande är negativt så aktiveras belöningscentra snarare än empatisystemet. Detta är då relaterat till aggression och önskan att “lära den andre en läxa”.

Förmåga till affektiv och kognitiv empati (dvs som inbegriper både känsla och tanke) är nära sammanbunden med etik och med altruistiska handlingar.

Att studera

UR Samtiden 2010 (tillgängligt till 2020-07-02): Jakob (Håkansson) Eklund vid Mälardalens högskola beskriver ur empatiforskarens perspektiv: Empati - problem eller lösning? Del 1 58 min, Del 2 44 min

Ex på frågor som tas upp: Hur mäta empati? Vem väcker mest empati: hund eller människa? Har djur empati? Carl Rogers betydelse för empatiforskning. Hur upplevs empati i vardagen? Viktiga komponenter visar sig vara känsla, förståelse, omsorg. Tankeexperiment: en person som vet allt om färger men inte har upplevt färger.

Jakob Eklund 2/2013: Empati som känsla, förståelse och omsorg

_________________________________

Gå gärna direkt vidare till nästa undersida så får du veta lite om mekanismer för att förstå andras känslor, nämligen spegelneuroner, eller gå tillbaka till överordnade avsnittet om Emotioner för att hitta länkar till andra undersidor. _________________________________
Not 0. Begreppen ungefär som empatiforskare ofta verkar använda dem. Det finns ytterligare ett närliggande begrepp sympati, som förutom att känna med någon också inkluderar att känna för någon, d.v.s. ett slags attraktion.Ex. Vi kan ha empati för personer som är i en annan situation och med helt andra åsikter än oss själva genom att förstå och respektera dem, deras situation och deras inställning. Om vi i stället har samma åsikter så sympatiserar vi med dem. Ex. Man är inte empatisk för att man - t. ex. för att få något tillbaka - försöker göra ett gott intryck i andras ögon
Not 1. Brist på affektiv resp. kognitiv empati. I det ena fallet kan primärt omgivningen drabbas; i det andra individen själv. En illasinnad person utan affektiv empati men med hög grad av kognitiv empati kan utnyttja den senare förmågan till att ställa till det för andra. En vänligt sinnad person med affektiv empati men helt utan kognitiv sådan har mycket svårt klara av socialt samspel och social kommunikation. Hen behöver tillgång till speciella verktyg och omgivningen behöver få kunskap för att kunna ta hänsyn till avvikelsen. Se vidare sidan om psykiska variationer och speciellt följande fotnoter länkade till den sidan (Obs! Mentala egenskaper är dimensionella - ej kategorier - och dessutom är mentala diagnoser ingen exakt vetenskap):Not 8 Autism (kärna: bristande kognitiv empati)Not 9 Psykopater (kärna: bristande affektiv empati)Not 12 Patologiska narcissister (kärna: omedvetet självhat, som leder till bristande affektiv empati)Not 13 Mentaliseringsförmåga (ungefär: kognitiv empati)_________________________________________
Vårt främsta syfte här i livet är att hjälpa andra. Och om du inte kan hjälpa dem, skada dem åtminstone inte. Dalai Lama

Report abuse