Undervisningsstrategi (undervisningsmetod): Fokus på självständigt arbete/grupparbete eller på lärarledd undervisning?

Skolan är (tillsammans med bl a media) extremt viktig för att bygga och upprätthålla ett demokratiskt, välmående samhälle. De signaler, som vi fått under lång tid om svenska skolans dåliga tillstånd, är oroande. PISA-resultat verkar göra problemet tydligt även om PISA inte mäter exakt det man skulle vilja mäta. Uppenbarligen har det stora antalet politiskt initierade ekonomistyrande skolreformer inte hjälpt: kommunalisering (1991), privata skolar (1992), målstyrning (c:a 1995), fritt skolval, flexibel lärarlön etc.

I DN Debatt 160825 hade professorn i pedagogik, Jonas Linderoth, en intressant artikel om hur 1990-talets pedagogiska ideer försämrade skolan snarare än förbättrade den. Han anser att pedagogikforskare, som han själv, hade ett stort ansvar för detta. Han bad om ursäkt! Han förklarade varför han hade haft fel. Jag tyckte att han slagit huvudet på spiken, dvs han hade lyft fram ett viktigt problem med skolan (vilket säkert många andra också tyckte). Det handlar om skolpedagogik. Pedagogerna har tydligen hittills hållit rätt tyst om problemet:

1990-talets skolpedagogik: "läraren ska vara mentor och coacha snarare än undervisa"

På 90-talet utvecklades en ny skolpedagogik med en ny lärarroll: målet för en lärare var inte att stå vid katedern och undervisa utan att hjälpa eleverna att lära sig själva och tillsammans i grupparbeten. Läraren skulle stödja och handleda - inte så mycket berätta och förklara; eleverna skulle undersöka och upptäcka - inte så mycket lyssna och förstå. Pedagogikprofessorn på California State University, Alison King (se not 1), sammanfattade år 1993 idéerna i sin artikel The sage on the stage to a guide on the side.( se not 2). Dessa tongångar från USA hade legat i tidsandan ett tag och fanns med redan i betänkande från svenska "Läroplanskommitten" 1992, SOU 1992:94 ). Själva läroplanen kom sedan 1994.

Mediareaktion på Linderoths artikel

Linderoths inlägg kritiseras av dåvarande ordförande i kommitteen "Skola för utbildning", professor emeritus i pedagogik Ulf P Lundgren i DN 160826. Kritiken är skarp i tonen men i sak verkar den ganska mild. Han säger att det Linderoth påstår snarare är hämtat från direktiven till kommitten från politiskt håll - inte från resultatet av kommittens arbete: "vi tog inte upp vad läraren skulle göra i klassrummet" (not 3). Niclas Westin på Skolverket säger att syftet var att läroplanen skulle vara mindre detaljstyrande och mer ett målstyrningsdokument. Han förstår Linderoths resonemang men "har inte sett någon utvärdering att detta skulle vara viktigaste orsaken till skolans problem".

Nationalekonomen Jonas Vlachos reagerar positivt på Twitter: "Man har länge väntat på pedagogernas syn på fallande kunskapsresultat i skolan". Börjar debatten nu?

En ledare i DN 160826 välkomnade att professorn bad om ursäkt och ansåg att ideerna haft stor betydelse för kunskapsförakt och fallande skolresultat. I Skolvärlden 160825 skriver Per Kornhall i en initierad artikel att det var modigt av Jonas Linderoth att ta bladet från munnen och tala om hur det verkligen ligger med svenska skolan.

Forskarkritik mot 90-talets skolpedagogik

En skolforskare John Hattie, som gjorde en metametastudie, Visible learning, 2009 (en syntes av 800 metaanalyser, svensk utgåva finns, mer info, se not 4), som pekar på att 90-talets pedagogik inte varit så lyckosam.

I en rapport framtagen av SNS, Policyideer för svensk skola (J-E Gustafsson, S Sörlin, J Vlachos), 2016, står det, s 96-97, att man, med tanke på den forskning som gjorts, har anledning tro att undervisningsformer som fokuserar på att sätta elever i eget arbete medför sämre resultat än undervisning, där läraren tar mer aktivt ansvar. Man talar bl a om pedagogical content knowledge, som syftar på lärarens förmåga att undervisa om ett visst innehåll så att elever förstår och utvecklas.

En liten undring

Jag som lekman i sammanhanget anar en viss koppling mellan 90-talets starkt grupparbetsorienterade skolpedagogik och det extraverta idealet, som råder i västvärlden. Kan det möjligen stämma? Och är det extraverta, som bestämt hur det ska vara? Naturligtvis ska man inte styra kursen från ett dike till det andra, dvs från flumskolan till en gammaldags auktoritär 50-tals katederskola. Förutsättningarna är annorlunda idag såväl m.a.p. politik, kultur och normer som teknik. Bl.a. bör digitaliseringens enormt stor potential för individanpassad inlärningsprocess tas till vara. Basämnen (språk, matematik etc) är fortfarande centrala. Bör medborgar- och etikkunskap lyftas upp? Framtida robotisering av samhället innebär kanske att lite mer undervisning om programmering behövs redan i skolan?

80-talets matematik

Till sist en liten rolig (?) historia om hur matematikuppgifter formuleras - ett exempel på matematikens utveckling från 1950- till 1980-talet. Anekdoten sades ha cirkulerat i hemlighet bland svenska lärare. Från början kom den från en tysk underjordisk skrift, men samma utveckling sades gälla i Sverige. Jag läste den i någon mindre skrift 1982.

År 1950: En bonde säljer en säck potatis för 20 kr. Framställningskostnaderna är 4/5 av priset. Hur stor är vinsten?

År 1960: En bonde säljer en säck potatis för 20 kr. Framställningskostnaderna är 16 kr. Var snäll och räkna ut vinsten.

År 1970: Nu formuleras problemet med hjälp av mängdlära med varje krona illustrerad som ett streck. Återger inte den rätt volyminösa beskrivningen här, men den slutar med frågan: Vilken storlek har vinstmängden?

År 1980: En bonde säljer en säck potatis för 20 kr. Framställningskostnaderna är 4/5 därav, vilket är 16 kr. Vinsten uppgår till 1/5, lika med 4 kr. Stryk under ordet "potatis" och diskutera med din kamrat.

Jag tycker detta är ett utmärkt bevis på en riktig utveckling, påpekar experten Pia Get. Vid en undersökning fann vi att nästan alla elever klarade 1980 års uppgift både att stryka under rätt ord och att klara den sociala samvaron med sina kamrater. För särskilt lågpresterande kommer vi i en kommande version att redan i uppgiften stryka under ordet "potatis", vilket ger mer tid åt kamratsamtal.

Anm. Jean Piaget, 1896 - 1980, var en pedagog, utvecklingspsykolog, biolog och filosof, som fick stort inflytande över pedagogik och kunskapsteori. Barns kognitiva utveckling är enl. honom biologiskt betingad och kan indelas i olika faser kopplat till ålder. Barn anses då inte tillgodogöra sig kunskap, som är för avancerad för resp. fas. Piaget verkar dessutom vara konstruktivist eftersom han menar att människan konstruerar sin kunskap när hen tar in och tolkar information. "Tolkningen är sann utifrån tidigare subjektiva erfarenheter", se Wikipedia. Om ett sådant synsätt skulle misstolkas och på överdrivet sätt genomsyra skolvärlden, vilket jag hoppas inte är fallet, vore det verkligen illa.

__________________________________________

Not 1. Kings forskningsintressen: self-regulated learning, peer-learning, peer tutoring!

Not 2. Mitt försök till kort sammanfattning: I st för en "transmittal model" för inlärning (~ katedermodellen där elever passivt tar emot kunskap) förordar King en "constructivist model", där eleverna bearbetar information och konstruerar, rekonstruerar och rearrangerar kunskap i ett "kognitivt nätverk" (d.v.s. i sin hjärna). Styrt grupparbete är centralt. Trots att läraren kan synas passiv och inlärningen ställer krav på alla elevers engagemang, ställer metoden också i praktiken stora krav på läraren för att fungera: ".. at each step the professor guides the process from the side, facilitating students' interaction with learning materials and with each other".

Not 3. Stämmer detta verkligen? Jag laddade ner den digitaliserade SOU 1992:94 (Statens offentliga utredningar 1992:94 "Skola för bildning - huvudbetänkande av Läroplanskommitten",totalt 469 s, sökte på t ex självständigt, upptäcka, stimulera och kollade lokala textsammanhang, där dessa ord fanns med. Detta är kanske inte så viktigt, men nog verkar andan i 90-talets pedagogik finnas med i huvudrapporten, inte bara i bilaga 1 och 2, som utgör direktiven till Läromedelskommitten.

Not 4. Se kort sammanfattning i specialpedagogen 2013 eller presentation Synlig Lärande, från Sveriges Kommuner o Landsting 2011. Se också recension av Hatties Tedtalk i Norrköping, om varför så många lärare trots allt är framgångsrika.