Mentaliseringsförmåga, eng. theory of mind; annan besläktat fackuttryck är intentionalitet. [Gärdenfors2000] handlar om tänkandets evolution. Där finns också intressanta resonemang (kap 4) om grader av inlevelseförmåga och intentionalitet hos människor och djur.

Ex. på tredje gradens intentionalitet: Jag misstänker att han inbillar sig att hon tycker om honom.

Autister antas ha vissa luckor i sin föreställningsvärld jämfört med majoriteten av H sapiens. Måttliga autistiska drag ska vi kanske vara lite försiktiga med att etikettera utan i stället vara tacksamma för att de finns kvar i populationen Många är högpresterande inom olika områden och är - i lämplig miljö - omtyckta i sitt yrkesliv. Kanske är det så att om några individer slipper distraheras och ägna tid och energi åt komplext socialt spel så har dessa individer potentialen att få mer energi över att fokusera på annat viktigt? Dessutom ägnar sig dessa individer antagligen inte åt machiavellisk manipulation.

Å andra sidan - om en person uppför sig t ex ovanligt skamlöst och provocerande mot omgivningen så kanske detta också har att göra med bristande mentaliseringsförmåga och inte elakhet. I idealfallet kan då en konstruktiv, avstressad och lyhörd omgivning helt enkelt förklara vilket beteeende som fungerar. Begriper inte omgivningen på detta naturliga sätt så kan en diagnos troligen vara mer till hjälp än till stjälp. En sådan i tid - innan problem permanentats - kan då både bidra till att personen får hjälp att modifiera sitt beteende och till att en upprörd omgivning blir mer förstående. Svåra skadespridningseffekter kan undvikas.

_________________________________________