Aron, Elaine, 1996: The highly sensitive person. Handlar om fördjupad bearbetning av information - dock inte utan kostnad. Cirka 20 % av befolkningen har egenskapen som är livsviktigt för gruppens överlevnad. Även djur har egenskapen.

Bauer, Joachim, 2005: Varför jag känner som du känner - intuitiv kommunikation och hemligheten med spegelneuronerna.

Blackmore, Susan, 2005: Medvetandet. Se t ex en föreläsning om Brain, Mind, and Consciousness, på skeptics society - konferens 2005

Bojs, Karin, 2015: Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren.

Breggin, Peter, 2013: Att sluta med psykofarmaka. Svensk utgåva 2018. Bör vara obligatorisk bok för alla med licens att skriva ut läkemedel, som omreglerar signalering i hjärnan. Se 10 min video: How do psychiatric drugs really work?

Deacon, Brett, 2013: The biomedical model of mental disorder: A critical analysis of its validity, utility, and effects on psychotherapy research. Beskriver historisk kontext, effektiv marknadsföring (i USA från 80-talet) och konsekvenser av en modell, som är “perhaps best understood as the product of ideological, economic, or other non-scientific motives”. 

Engquist, Anders, 2013: Att växa som vuxen. Både humoristisk och seriös bok som handlar om personlig utveckling.

Goleman, Daniel, 1995: Känslans intelligens. En klassiker om emotionell intelligens eller "EQ" (närliggande begrepp social kompetens). Tes: EQ är viktigare än intelligenskvot (IQ) för hur vi klarar oss i livet. Goleman betonar behovet av självkontroll (förmåga kontrollera impulser) och medkänsla (att uppfatta och agera på en människans behov). Se SVT Skavlan 2015-11.

Gospic, Katarina, 2012: Välj rätt - en guide till bra beslut. Gospic är hjärnforskare och har disputerat i kognitiv neurovetenskap och studerat hur vi reglerar känslor och tar beslut.

GU, 2008a: Artificiella neurala nätverk - en kort introduktion (Gtbgs universitet, 2008?, filosofiska institutionen)

GU, 2008b: Artificiella neurala nätverk - en introduktion  (Gtbgs universitet, 2008-01, Helge Malmgren, OH) 

Gärdenfors, Peter, 2000: Hur Homo blev sapiens. Lyfter fram människans enastående förmåga att tänka och skaffa sig kunskap om världen.

Harari, Yuval Noah, 2012: Sapiens - en kort historik över mänskligheten. Viktiga milstolpar: kognitiva revolutionen (då vi börjar kunna utbyta information om sådant som inte existerar fysiskt), jordbruksrevolutionen (inkl. uppdiktade “intersubjektiva” ordningar), mänsklighetens enande (m hj av skrifter och pengar), och vetenskapliga revolutionen (där viljan att erkänna okunnighet är central).

Harari, Yuval Noah, 2015: Homo Deus - en kort historik över morgondagen. Som exempel på scenario tar Harari upp “religionen” dataism och den dataistiska revolutionen, där elektroniska algoritmer helt tar över databearbetning från människan. Högsta värde är informationens frihet. Universum består av dataflöden. Tillämpat på politiska strukturer är kapitalism och kommunism olika databearbetningssystem: decentraliserad resp. centraliserad. (Harari ser scenarierna som möjligheter - inte profetior).

Hirigoyen, Marie-France, 1998: Vardagens osynliga våld. En bok för de med hjärna och hjärta, som är intresserade av mänskligt samspel. Bör vara obligatoriskt för alla med yrken där människokontakt ingår

Hofstadter, Douglas R., 1979: Gödel, Escher, Bach. Handlar om matematik, systemnivåer, hjärna, tankar, medvetande och om hur materia och liv kan tänkas hänga ihop. Han utnyttjar dialoger, Eschers sinnrika bildmotiv och Bachs ibland invecklade musik (fugor) för att illustrera ideerna. Boken har inspirerat många studenter att ägna sig åt datavetenskap och AI.

Johansson, Iris, 2007: En annorlunda barndom. Självbiografisk skildring om utsattheten i att växa upp med autism. Iris har djupa insikter och förklarar t ex självförsjunkenheten, vredesutbrotten och varför man retar gallfeber på vuxna.

Johansson, Iris, 2013: Ett annorlunda liv. Här berättar Iris om tonåren och vuxenlivet. Hon har via både erfarenheter och studier lärt sig hur människor både med och utan kommunikationshandikapp fungerar. Hon förstår vad som ofta gör att saker går snett och uttrycker kreativt och med värme sina kloka råd. Båda böckerna rekommenderas för de som är intresserade av psykiska variationer.

Josefsson, Dan och Linge, Egil, 2011: Den mörka hemligheten. Beskriver trauma ur anknytningsperspektiv. Både teori och exempel. Lättläst.

Kaatari, Hans, 2012:  Ett kategorimisstag att förstå psykiska problem och psykoterapi i enlighet med en medicinsk modell. Teser ungefär: Psykiska problem är kontextberoende livsproblem. Psykoterapi är effektiv genom att i dialog ge mening (~= placebo). Medicinsk modell baseras på kontextoberoende behandling, där evidensprinciper (EBM), utformade för naturvetenskap, har tendens gynna läkemedel (i den mån dessa i RCT-studier lyckas redovisa statistiskt signifikanta resultat med placeboeffekt eliminerad) framför psykoterapi.

Karlqvist, Anders, 1999: På tvärs i vetenskapen. Central tema i boken är dynamiska system och komplexitet, som kännetecknar levande organismer. Typiskt för dessa är att de försöker förutsäga vad som ska hända i framtiden och handlar därefter (s.k. teleologisk kausalitet). Starka argument  framförs för att reduktionistiskt synsätt är otillräckligt för att förstå öppna komplexa system och för att organismer inte är maskiner. Karlqvist har bakgrund som bl.a. matematiker och systemanalytiker på KTH.

Kjellqvist, Else-Britt, 1993: Rött och vitt - om skam och skamlöshet. Kjellqvist undersöker skammens natur. Vit skam ödelägger o förlamar; röd skam är nödvändig, den hjälper oss värna om det vårt inre, det privata. Den hjälper oss också undvika att kränka andra.

Klingberg, Torkel, 2011: Den lärande hjärnan - om barns minne och utveckling. Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid KI.

Kolk, Bessel van der, 2021: Kroppen håller räkningen - hjärna, sinne och kropp vid läkning efter psykiskt trauma (originalet: The body keeps the score, 2014). Författaren är en världsledande traumaexpert och auktoritet med lång erfarenhet som forskare, psykiater och psykoterapeut. Boken rekommenderas för alla, som är intresserade av hur hjärna och kropp kan bete efter att ha varit i situationer som varit så svåra att inte ens alternativen att fly eller fäkta stått till buds.

Kåver, Anna, 2006: KBT i utveckling. Innehåller gedigen genomgång av inlärningsteori, inkl t ex om hur positiv förstärkning, negativ förstärkning, bestraffning etc. fungerar.

Lekander, Mats, 2017: Ditt inre liv. Beskriver vad vi tror och vet idag om samspel mellan tankar, känslor (inkl. sjukdomskänsla), bakterier, nervceller, vita blodkroppar. Lekander är professor vid KI och forskar i skärningspunkten mellan psykologi och biomedicin. Se gärna Lekanders föredrag om Ditt inre liv på UR Samtiden 20170504 (21 min).

Lindström, Jonathan, 2013, 384 s: Medvetandets gåta. Lindström forskar inte i området utan är arkeolog och nyfiken vetenskapsförfattare. Han har skrivit en imponerande bok om medvetandet, där han går igenom många olika teorier, bl.a. om medvetandets fysiska korrelat.

Lingh, Sigvard, 2012: Vardagspsykopater. En populärversion av boken Psykopater och sociopater - ett spektrum från 2010. Lingh är psykolog och psykoterapeut med lång erfarenhet. Forskar om psykopati.

Ljungberg, Tomas, 1991: Människan kulturen och evolutionen - ett alternativt perspektiv. Förslag på övergripande teori för människans psykiska fungerande. Intressant! (Har inte läst hans andra bok: Min väg till den ursprungliga ordningen)

Lundh, Lars-Gunnar och Smedler, Ann-Charlotte, 2005: Personlighetspsykologi - att förstå individen. Kap. 6 i boken Vår tids psykologi (2005)

Lövås, Edin, 1999: Den farliga maktmänniskan. Originalutgåvan 1989 hette Maktmänniskan i församlingen, som finns på karlektillsanningen.se:  del 1 och del 2. Edin hade lång erfarenhet som pastor och själasörjare. Dog 2014; se Peter Halldorfs minnesord.

Marchant, Jo, 2016: Tankens kraft - en vetenskaplig förklaring till placebo, läkande vänskap och kroppens oanade resurser. Marchant är vetenskapsjournalist men har också doktorsexamen i genetik och medicinsk mikrobiologi.  Vill man inte läsa boken så finns föreläsningar på nätet, t ex  youtube16min el youtube90min

Moore&Shenk, 2016: The heritability fallacy. Pedagogisk text som förklarar varför sanna mått på ärftlighet för komplexa mänskliga egenskaper inte finns. Egenskaperna ska i stället förstås som en följd av utvecklingsprocesser. Rekommenderad läsning för journalister.

Nilsonne, Åsa, 2016: Mindfulness i hjärnan. Nilsonne  kopplar mindfulness till modern neuropsykologi.

Nörretranders, Tor, 1991, Bonnierpocket 1999: Märk världen - en bok om vetenskap och intuition. Tes: Medvetandet är inte så centralt och styrande som vi tror.

O’Shea, Michael, 2005: Kort om hjärnan. O’Shea är professor i neurovetenskap i Sussex.

Persson Johannes, Sahlin Nils-Eric, 2013: Vetenskapsteori för sanningssökare. Om vetenskap, filosofi och moral. Om att vara sokratisk: sträva efter klarhet, inse felbarhet, vara ärlig om vår kunskaps begränsning.

Pinker, Steven, 2002: Ett oskrivet blad och andra myter om människans natur.

Rangne, Michael, 2009: Personlighet, personlighetsutveckling och personlighetsstörning. (artikelserie i Dagens Juridik) Rangne är specialist i psykiatri och utbildad i kognitiv psykoterapi.

Scheffel, Jan, 2018a: On the solvability of the mind-body problem. Scheffel forskar i plasmafysik och beräkningsfysik på KTH och intresserar sig för analytisk filosofi på fritiden.

Scheffel, Jan, 2018b: Free will of an ontologically open mind. (svenskspråkig artikel 2016: Mind-body problemets olösbarhet frigör viljan. täcker delvis både 2018a och b)

Seth et al, 2013: Hjärnan på 30 sekunder. Ett 50-tal neurovetenskapliga teorier beskrivs kortkort. Redaktören Seth är professor i kognitiv och komputationell neurovetenskap.

Tegmark, Max, 2017: Liv 3.0 - att vara människa i den artificiella intelligensens tid. Tegmark är fysiker och professor på MIT.

Walker, Matthew, 2018: Sömngåtan - den nya forskningen om sömn och drömmar. Youtube 2017-12-20 ( 55 min): Why we sleep: science of sleep & dreams.

Wasling, Pontus, 2013: Minnet - fram och tillbaka. Intressant bok. Se Malou efter tio 2015: Varför du inte ska lita på  din hjärna.

Whitaker, Robert, 2014 (eng. 2010): Pillerparadoxen. Whitaker, som är vetenskapsjournalist, gör en imponerande analys av forskningen om psykofarmaka.

Whitaker, Robert, 2017: Psychiatry defends its antipsychotics: A case study of institutional corruption. Ger påtaglig evidens för att biologiska psykiatrin prioriterar skråintresse framför ärlig vetenskaplig utvärdering av sin egen evidensbas. (Ref.  Finsk studie 2020 KI-skandal)