Beträffande tankeförmåga allmänt nöjer jag mig med att hänvisa till några tidigare avsnitt på denna webbplats:

• Beteendeekonomi till vardags/Tumregler och tankefel. Kahneman talar om två tankesystem: ett snabbt, intuitivt och automatiskt “fort men ibland fel”-system och ett långsamt, logiskt och medvetet system för mer nyanserade beslut
• Beteendeekonomi till vardags/Neuroekonomi. Under akut stress som bedöms kräva snabb handling fattar vi känslomässiga beslut under ledning av limbiska systemet, där amygdala är central. Har vi tid att blanda in tankeverksamhet med hjälp av pannloben med prefrontalcortex, PFC, så kan vi göra en bättre men långsammare bedömning av läget och fatta bättre beslut.
• Minne och inlärning - avsnittet om Arbetsminne och koncentrationsförmåga. Arbetsminnet, som är starkt kopplat till kontrollerad koncentrationsförmåga, är viktigt för tänkandet inkl t ex hantering av matematik och läsförståelse.

Har vi fri vilja?

Vi tar ständigt beslut, ibland stora, ofta små. Frågan är om vi har valfrihet, dvs om människans vilja är fri så att vi kunnat välja ett annat alternativ än det vi gjorde. Om man kollar wikipedia/fri vilja ser man att många har funderat på detta eviga problem varom verka råda rätt stor oenighet (bl. a. beroende på att det inte finns entydig definition). Här några exempel på synpunkter:

• Wikipedia/Fri vilja/Neurovetenskap. Benjamin Libet fann vid försök på 1980-talet att omedveten hjärnaktivitet, som leder till medvetet beslut hos försöksperson att röra handen, började ungefär 0.5 s innan personen medvetet kände att hon hade bestämt sig. Detta har varit ett argument för att människans vilja inte är fri. Försöksresultatens relevans har diskuterats.
• I [Gärdenfors2000], s 129, talas om vilja av första resp. andra ordningen. Det finns en stark koppling fri vilja – förmåga att planera. Bara människan kan reflektera över viljan och vilja att de vore annorlunda (2a ordnings önskningar).

Ex. Den som kan låta 2a ordningens vilja styra och välja bort för stort sockerintag får troligen viss fördel i evolutionsspelet.

• [Nilsonne2016], s 150. Filosofen Patricia Churchland (2015) anser att fri vilja ligger i vår förmåga till impulskontroll. Du kan handla på eller bromsa din impuls att ge någon en örfil. Du kan avgöra vad som styr i riktning mot dina mål. Hon säger att goda egenskaper baseras på förmåga till självkontroll.
• [Harari2015], s 255+. Denne historiker har en intressant utläggning om fri vilja. Om fri vilja innebär att göra enl. sina önskningar/begär/känslor så kan man säga att människor - liksom hundar etc - har fri vilja. Men de kan inte välja sina önskningar. Processerna, som leder till önskningar, är determinerade eller slumpvisa. Idag kan vi använda hjärnskanning för att förutsäga människors beslut innan de själva är medvetna om dem.
• [Bauer2005], s 139. Den självstyrning som finns i främre delen av frontalhjärnan, dvs där vi kan bestämma om en handlingsplan ska sättas i verket eller ej, skulle vi kunna kalla för ”fria viljan” (= konvention = samhällelig överenskommelse). Hur vi beslutar beror på 1) grundläggande fysiska behov (hunger etc); 2) behov av kärlek, kopplat till belöningssystem; 3) social rang eller anpassning (konflikt med individ av högre rang är ofta mindre fördelaktig).
• [Scheffel2018b]. Teoretiske fysikern Jan Scheffel argumenterar för att hjärnans komplexa högrenivå-processer är “ontologiskt” indeterministiska (baserat på resonemang om emergens och algoritmisk informationsteori, som innebär att en sådan process är omöjligt att förutsäga/beräkna på annat sätt än av processen själv). En vanlig definition av fri vilja är “möjlighet att handla annorlunda”, vars sanningsvärde är svår att avgöra. Scheffel inför en mera vetenskaplig och lättare avgörbar definition av vilja, där indeterminism ingår. Viljan kan då sägas vara fri.
• Filosofen Lars Bergström sammanfattar sina synpunkter i svd-artikel 2006-09 “vi-har-ingen-valfrihet”. Bergström tror inte att vi kunde ha gjort något annat än det vi faktiskt gjort. Däremot har vi en känsla av att vi kunde gjort annorlunda. (Bergström har skrivit en avhandling (1966): The alternatives and consequences of actions.)

_________________________________