Socialkonstruktivism o diskurs

Verkligheten socialt konstruerad snarare än upptäckt. Avslöjas m hj av diskursanalys.



Ingen vetenskap är immun mot att bli infekterad av politik eller maktkorruption.Jacob Bronowski (1908 - 1974; matematiker, vetenskapshistoriker)
(Denna sida ingår i ett sammanhang. Den är en del av överordnade sidan Hur avslöja "sanningar"?, som i sin tur ingår i avsnittet/temat Vetenskap, sanning och makt, som infördes 2016-10. Länkar nedan är kontrollerade 2016-10 eller senare.)

Begreppen socialkonstruktivism och diskurs står för teorier, som kan hjälpa oss förstå hur kunskap och etablerade "sanningar" förmedlas till oss. De kan förklara hur kunskapsförmedling är anpassad till vad som passar tongivande eller makthavande intressenter. Genom att genomskåda sådan anpassning kan vi förhoppningsvis mildra skadliga effekter av maktintressen.

Socialkonstruktivism och sanningsrelativism

Socialkonstruktivism är ett perspektiv där kunskapen om världen ses inte som objektiv, upptäckt kunskap utan snarare som socialt konstruerad av människor i samspel med varandra. Perspektivet är vanligt inom samhällsvetenskaper, där ju sociala regler, mekanismer och strukturer är skapade av människor och inte alls är lika oföränderliga och objektivt verkliga som naturlagar. Ex på sociala konstruktioner är innebörden eller tolkningen av begrepp som könsroller, femininitet, sociala problem etc. Om en sådan konstruktion definieras som verklig blir den ofta också verklig i sina konsekvenser (självuppfyllande profetia). Konstruktionerna kan vara baserade på politiska intressen, myter etc och spridas av media. Om konsekvenserna är orättfärdiga bör man jobba för att ändra på den sociala konstruktionen.

Ex 1. Socialkonstruktivister accepterar att man och kvinna är biologiska kön, men säger att kvinnlighet och manlighet är resultatet av social påverkan.

I en mera extrem variant av socialkonstruktivism tror man inte att det finns annan kunskap att finna än individens upplevelse. Man kan då ses som antirealister. Man ifrågasätter naturvetenskapens kunskaps- och sanningsanspråk och kan hamna i sanningsrelativism. Med rätta anser kritiker att man inte kan tillämpa perspektivet social konstruktion urskiljningslöst på alla kunskapsområden. Se DN Debatt1503: "Den postmoderna sanningsrelativismen ... med replik.

Ex 2: "För mig är det sant att jorden är platt".

Ex 3: Vissa sociala konstruktioner är nog de flesta överens om är "verkliga", t ex pengar: Sådana finns för att folk accepterar begreppet och hanterar dom som om dom verkligen fanns - inte bara som fysiska ting, d.v.s. papperslappar etc. (jämför begreppet konvention; se not 0).

Universums fysikaliska natur och människans biologiska natur är absolut inte sociala konstruktioner! En mänsklig känsla som hunger, törst, smärta, ångest etc är inte en konstruktion. Däremot kan tolkningen av känslan vara relaterad till en social konstruktion.

Ex 4. Åska är ingen social konstruktion. Däremot kan väl Tors hammare sägas var en social konstruktion. Man skulle också kunna se det som en ovetenskaplig hypotes om åskans mekanismer, som falsifierats sedan länge.

I DN Debatt 1601 uppmärksammar författarna att Skolverket gör avsteg från vetenskaplig metod genom att dess kommentarer i läroplanen för grundskolan framställer naturvetenskapen som en ideologi bland andra och som bara ett av flera likvärdiga sätt att beskriva verkligheten. Författarna vill att skolan ska vara mer tydlig med att särskilja vetenskapens uppgift - d.v.s. att få fram fakta genom systematisk forskning - från ideologiers och religioners uppgifter. De senare handlar ju om att sprida goda värderingar i samhället och ödmjukt hjälpa oss navigera i trosfrågor och frågor om etik, normer, värderingar, livets mening o.s.v.

Anm. Se också en snapshot på det rådande men ifrågasatta paradigmet 90-talets skolpedagogik (längre ner på denna webbplats) med sin fokus på att eleverna själva i grupparbeten ska undersöka och upptäcka saker snarare än att läraren undervisar om hur det förhåller sig med saker och ting.

Diskursanalys

Det är viktigt att kunna identifiera och analysera tveksamma sociala konstruktioner, eftersom de påtagligt påverkar och styr både samhälle och individ - ibland på ett dåligt sätt. Eftersom sociala konstruktioner uttrycks m hj av språk så är ett slags språkanalys viktig för att studera deras innebörd och påverkan. Tanken är att man ska kunna avslöja och ifrågasätta sanningar, etiketter etc., som man annars tar för givna utan att reflektera. Det begrepp som används i st för "språk" är diskurs och analysen kallas diskursanalys.

diskurs (-en, -er) ~= samtalsordning, berättelse = en dold ordning för vad man får säga. Diskursen gör antaganden om vad som är normalt, önskvärt eller avvikande. Se diskursbegreppet.

diskursanalys = analys av en diskurs så att tricksen för att upprätthålla maktförhållanden tydliggörs

diskursbrott = när man kan bryta mot rådande samtalsordning och diskutera på ett sätt som tidigare varit tabubelagt.

Ex 5: Från c:a 1950- eller 60-talet blev det i Sverige möjligt att prata om kvinnliga präster. Man kan då tala om ett diskursbrott.

Diskursbegreppet har som synes vissa likheter med paradigmbegreppet, som tidigare beskrivits (se också not 1). Varför har diskursen makt över oss? Jo, det är bekvämt att slippa den krävande handlingen att ta ställning. Jämför Kahnemans modell med (Beteendeekonomi/) två tankesystem: det snabba, omedvetna och automatiska system 1 resp. det långsamma, logiska och medvetet analyserande system 2. Om vi orkar koppla in system 2 och aktivt ta ställning borde inte diskursen ha makt över oss längre, Se dock not 2.

Filosofen Michel Foucault (1926-1984) var intresserad av makt och kunskap och analyserade ett antal texter inom olika områden, tex galenskapens historia, bestraffningens historia, sexualitetens historia. 1970 skrev han en bok om Diskursens ordning (L'ordre du discours). Språkprofessorn Norman Fairclough (född 1941) har lanserat ett strukturerat sätt att göra diskursanalys, Critical Discourse Analysis, CDA. Syftet är att vi ska kunna avslöja dolda antaganden och inse att det kan finnas alternativa sätt att tolka verkligheten (det kan naturligtvis också finnas nya konkreta forskningsresultat, som visar att rådande diskurs är fel).

Ex 6: I en kandidatuppsats Upplysningsdiskursens makt (LU/Medie- och kommunikationsvetenskap, 2012) analyserar Kajsa Tretow hur vetenskap och forskning populärt framställs i tidskrifter som Allt om vetenskap och Illustrerad vetenskap. Kortkort sammanfattat: Hennes analys visar att dessa skrifter följer en "upplysningsdiskurs", som innebär att man förmedlar en bild av att nutida vetenskap är obestridlig och objektiv med kumulativt utökad kunskap och sanning - fri från värderingar och ekonomiska intressen etc. Bara gårdagens vetenskap kan ha varit felaktig, men då kallas det myter. Tidskriften Forskning och framsteg ligger lite närmare en forskardiskurs, där man - i Poppers och Kuhns anda - lite mer ödmjukt utgår från att vetenskapligt baserad kunskap är provisorisk och felbar.

Ex 7: “Schizofreni” förefaller vara en social konstruktion. Det är en diagnos, som bygger på att vårdsystem, socialförsäkrings-system och läkemedelsindustri etc. kommit överens om att följa upprättade listor med oönskade symtom, som biologiska medicinen anser hör ihop med en biologisk orsak (se Biomedicinska vs. sociala paradigmet). Som medicinsk diagnos har “schizofreni” låg kvalitet (enl. t. ex. Youtube, physics & Maths Tutor 12 min) m.a.p. s.k. reliabilitet (hur vi mäter) och validitet (vad vi mäter) och därmed låg medicinsk användbarhet. Man har inte hittat någon tydlig biologisk orsak (förklaringsvärde, se not 3). Min provisoriska slutsats: “Schizofreni” är ingen sjukdom. Diagnosen är eg. social-politisk snarare än medicinsk (men formellt medicinsk och samhällets fokus ligger på läkemedelsbehandling). Se not 4! Varför uppfanns schizofrenidiagnosen? En tänkbar partiell förklaring, se not 5.

Ex 8: Lena Andersson problematiserar den rådande diskursen att tiggare är utstötta varelser som lever i misär i en artikel i DN 14-05. Kanske är diskursen inte självklart den enda tänkbara?

Ex 9. Rådande diskurs (dvs allmän uppfattning) är att Ekologiskt producerat livsmedel är synonymt med miljövänligt. Professor emeritus i teoretisk ekologi Torbjörn Fagerström lyfter i DN Debatt 160817 fram en rapport från Livsmedelsverket (nr 2, 2016), skriven av Birgit Landquist, Maria Nordborg och Sara Hornborg. Rapporten är en kunskapsöversikt byggd på livscykelanalys, som visar att den allmänna uppfattningen inte stämmer. Uppfattningen har hållits vid liv av ekojordbrukets förespråkare så effektivt att även läromedel och landstingens upphandlingsregler påverkats.

Ex 10. från Rabbe Sandelins blog 1409: När M/S Estonia sjunkit "visste" vi alla att kaptenen kört för fort och borde sänkt farten i stormen. Uppfattningen spreds trots att den inte baserade sig på officiella undersökningar eller fakta.


Direktlänk till sidan Exempel på ifrågasatta paradigm eller länk till överordnad sida Hur avslöja "sanningar"?

______________________________________

Fotnoter

Not 0. Inom spelteorin finns begreppet konventioner, som behandlas en bit ner på sidan Ex. på spel och strategier (ingår i avsnittet/temat Maktrelationer och ojämlikhet på denna webbplats).

Not 1. Både paradigm och diskurs verkar ha ett visst släktskap med begreppet mem (kulturell enhet som antas vara analog med gen). Memer som replikeras effektivt sprids vidare. Dock är de inte nödvändigtvis bra för människan. Det räcker att de är lätta att minnas och är intressanta för att de ska spridas. Sociala medier förstärker numera fenomenet. Ibland förändras memer under spridningen (muterar).

Not 2. Vi kan förstås utsättas för bestraffning p gr av självständigt tänkande. Då behöver man inte ta det så personligt om man inser att det handlar om diskursens makt, som ju gäller allmänt - inte specifikt mot bara en själv. Dock kan det kännas som för stor uppoffring att t ex riskera bli utstött och förlora jobbet.

Not 3. Att t ex säga att en person hör röster p gr av att hen har schizofreni är ungefär lika förklarande som att säga att personen hör röster p gr av att hen hör röster.

Tillägg 2019-03: Är det troligt att detta rösthörande beror på sjuklig biologisk mekanism? Knappast; se not 14 Trauma vs schizofreni inom temaområde H sapiens - info-behandling. Se där också sida om hallucinationer och om psykiska variationer/ 5 Diagnosmodell ovetenskaplig.

Not 4. Detta motsäger dock givetvis inte att människor som tilldelats diagnosen är i en svår livssituation, med diverse stressreaktioner och stort lidande, och kan behöva mycket stöd och empati.

Not 5. Det har föreslagits att schizofreniuppfinnarnas ide att sammanföra några olika symtom till samma diagnos delvis kan ha haft att göra med ett statistiskt fenomen som brukar kallas Berkson´s bias, som gör att klinikern med sina patienterfarenheter kan uppleva att symtomen hör ihop även om de är oberoende i totala populationen (“klinikerns illusion”). Se Is our concept of schizofrenia influenced by Berkson´s bias? Matematisk förklaring: wiki/Berkson´s paradox.

________________________________________________


The tendency has always been strong to believe that whatever received a name must be an entity or thing, having an independent existence of its own; and if no real entity answering to the name could be found, men did not for that reason suppose that none existed, but imagined that it was something peculiarly abstruse and mysterious.Filosofen och nationalekonomen John Stuart Mill, 1869