Referens [Lekander2017]. Sidhänvisningar dit om ej annat anges.

Att tolka sin kropp

Top-downreglering är viktig inte bara för omvärldstolkning utan också för kroppstolkning (fint ord: interoception). Kunskapen på detta område går nu snabbt framåt.

Ex. Genom att föreställa sig att man i stället för att hinna med ett tåg springer ett motionslopp i skogen, så blir den fysiska aktiveringen inte längre stress utan motion, s 35.

Upplevd kontroll påverkar stressresponsen, s 36. Fenomenet kallas i stresslitteratur för appraisal (bedömning). Det sker samma sorts filtrering av kroppssignaler som av omvärldssignaler. Vi talar om emotionell coping när vi hanterar känslorna (filtrerar verkligheten) och problemfokuserad coping när vi ändrar på situationer (ändrar skon i st för att låta foten anpassa sig). Filtrerad verklighet, där vi vill bekräfta det vi redan tror, funkar ofta tillräckligt bra. Nackdelen är förstås att vi får en ökad tendens vara fördomsfulla, s 38.

Hjärnans försök att förstå kroppen

Som redan nämnts kallas varseblivning (man är dock eg. inte nödvändigtvis medvetet varse!) av stimuli inifrån kroppen interoception. Organisationen är rätt lik den som gäller för perception av yttre världen, s 39, och som är ganska väletablerad:

Ex Perception i synsystemet: signaler leds från ögon in långt bak i hjärnans syncentrum. Där är representationen ganska lik bilden på näthinnan. Längre fram i hjärnan bearbetas bilden och abstraktionsnivån ökar. Betydelsen av informationen spelar roll, t ex att det är en viss person man tittar på. Det spelar också roll hur man tror objektet egentligen är. Illusioner nämnda ovan hänger ihop med denna abstraktionsprocess.

Involverade hjärnområden för perception och interoception (= kroppstolkning), överlappar i stor utsträckning varandra och även för interoception startar processen långt bak. Abstraktionen ökar framåt i hjärnan och emotioner och minnen spelar ökande roll.

Resulterande tolkning kan ha en dramatisk betydelse för hur vi uppfattar kroppssignaler, s 43.

Ex. Det är skillnad om t ex värk i kroppen tolkas som att jag är gammal och sliten eller om jag tror jag har träningsvärk.

Psykologisk behandling handlar ofta om sådan tankemässig omtolkning.

Finns kroppen?

Kroppsupplevelsen är inte en direkt avspegling av fysiska verkligheten utan en beräkning - en hypotes.

Ex Man kan ha fantomupplevelser efter amputation och smärta i kroppsdelar som inte finns.

Var är kroppen, vems är den, och vilken är min?

Vi använder den information vi har och försöker göra så gott vi kan med den.

Ex Gummihandsillusionen. Om gummihanden berörs synkront med riktiga handen och försökspersonen bara ser gummihanden så styr synintrycket upplevelsen om varifrån beröringen kommer.

Rubbad kroppsuppfattning vid hjärnskador

Några extremfall, s 62, som visar att olika aspekter av kroppsuppfattningen kan manipuleras eller störas:

• • anosognosi: man förnekar fel på kroppsdel, som är förlamad efter slaganfall

  • somatoparafreni: man förnekar att kroppsdelen är ens egen

  • hemispacialt neglect: man misslyckas med att rikta uppmärksamhet mot den del av verkligheten som är motsatt skadad hjärnhalva. Vanligt vid skador på höger hjässlob då föremål till vänster och vänster kroppshalva försvinner ur sikte

  • alien hand syndrome: en hand upplevs få eget liv; den kan t ex få för sig att ge ägaren en örfil

Uppdelning av inre värld

Referens [Lindström2013]. Sidhänvisningar dit.

På s 132+ föreslås en uppdelning av vår inre värld (vår upplevelse av yttervärlden) i tre delar: inre yttervärld (modell av yttervärden, domineras av synfältet), kroppsmodellen (vår upplevelse/modell av kroppen inkl emotioner) och inre innervärlden. Den senare motsvarar den medvetna delen av arbetsminnet. I arbetsminnet har vi de upplevelser, som är förlagda inne i huvudet på kroppsmodellen, den inre världens inre värld. Om jag stänger ute yttre intryck (blundar och sätter in öronproppar) och dessutom slappnar av så att kroppssignaler dämpas så blir arbetsminnet det som blir kvar av min inre värld. Arbetsminnet har, s 148, minst tre komponenter: 1) inre röst, som kan bli så stark att det börjar kittla i talorganet, 2) bildminnet där du kan hålla kvar och manipulera en bildfantasi, och 3) central chef, knappast medveten hos jaget, som styr uppmärksamheten och håller reda på de två övriga.

___________________________________