Modern vetenskapsteori

- kort historik över senaste 100 åren



T.o.m. vakuum är kompliceratHolger Bech Nielsen, f. 1941 (arbetat med teoretisk partikelfysik/strängteori)
Länkar nedan är kontrollerade 2016-10 eller senare.

För historik från vetenskapens vagga (c:a 600 år före Kr) till nutid, se [Molander2003]. Man kan alternativt för kort översikt kolla wikipedia. En bra sajt verkar vara vetenskapsteori.se, där olika begrepp beskrivs t ex vetenskap, vetenskaplig metod, kunskapsteori

Mellan världskrigen, på 1920- och 1930-talet frodades logiska positivismen ([Molander2003], s 117+). I mitten av 1900-talet gällde denna filosofi fortfarande med sina två viktiga ideer:

1) bara direkt observerbara fakta ger kunskap;

2) filosofin tror man har stor nytta av formell logik (se not 0).

Kunskap ansågs kunna skapas ur ren induktion (ungefär: icke logiskt bindande erfarenhetsslutledning).

Då kom brittiske vetenskapsfilosofen Popper (1902-1994) med den s.k. hypotetisk-deduktiva vetenskapliga metoden (Molander s. 126+). Popper såg vetenskapsmannen som en enskild, heroisk revolutionär, som ställde upp djärva hypoteser, som hen också själv med skeptisk hållning försökte falsifiera. Falsifierbarheten var demarkationskriteriet som skilde vetenskap från metafysik (se not 1).

Ex 1: En hypotes säger att alla svanar är vita. Varje påträffad vit svan bekräftar el. (partiellt) verifierar hypotesen; (se not 2 nedan på sidan). Så snart åtminstone en svan påträffas svart så är hypotesen falsifierad.


Anm.: hypotesen kan tyvärr vara praktiskt svår att till 100 % verifiera som sann om vi inte får tag i alla svanar. Med många partiella verifieringar kan teorin däremot under lång tid verka trolig eller sannolik.

Så kom en annan filosof, Thomas Kuhn (1922-1996), med paradigmteorin (Molander s. 142+). Kuhn var anställd på Harvard och var förtrogen med Manhattan-projektets ideologi, när hans bok De vetenskapliga revolutionernas struktur skrevs 1962. Han lanserade paradigmteorin, som är en reaktion på Popper. Paradigmteorin innebär iden om stegvis utveckling, där en kris (pgr av oförklarade anomalier etc) för gamla paradigmet m hj av socialt grupptryck leder till revolutionärt paradigmskifte. Ofta krävs då ett generationsskifte av vetenskapsmän. Skiftet åtföljs av period med normalvetenskap, där vetenskapen håller sig inom paradigmets bestämda regler och är föga nyskapande (liknat vid pusselläggning el. spel). Vetenskapen är ett gruppfenomen ungefär som språket.

Ex 2: Homosexualitet var i Sverige straffbart fram till 1934, men helt lagligt först 1944. Därefter ansågs homosexualitet av t ex Socialstyrelsen vara en psykisk sjukdom. En del homosexuella övertygades också att själva tro att de var sjuka. Många trodde att sjukdomen kunde botas med psykoterapi. En del låstes in på sjukhus, fick elchocker eller mediciner, som skulle göra dem heterosexuella. Diagnosen avskaffades i Sverige 1979 (i amerikanske diagnosmanualen DSM först i 2013 års upplaga!); därefter var man alltså officiellt frisk. Många fortsatte dock länge att betrakta homosexualitet som sjukdom eller skamlig perversitet. Från 2009 kan homosexuella ingå äktenskap.

Ex 3: I början på 1980-talet forskade Dan Shechtman kring strukturer för aluminiummetallegeringar.. Han hittade en kristallstruktur som var omöjlig enl. läroböcker och enl. rådande sanning bland forskare. Han blev mobbad; bl a av nobelpristagaren Linus Pauling: "Det finns inga kvasikristaller, bara kvasivetenskap". Dan Shechtman gav inte upp men fick lämna sin forskargrupp. År 2011 fick han nobelpriset i kemi för upptäckten av kvasikristaller.

Ex 4: När vi människor får psykiska problem (t ex p gr av för stora påfrestningar) så tilldelas vi fortfarande diagnosetiketter. Problemen betraktas som sjukdomar hos individer snarare än systemfel. Sjukdomarna måste botas/bekämpas primärt med mediciner eller sekundärt med annan behandling av den “sjuke”. (I stället för t. ex. det alternativa synsättet: Det är friskt att få symptom när vi utsätts för påfrestningar. Vid långvariga/återkommande symptom bör påfrestningarna analyseras och åtgärdas. Reflektera gärna en liten stund över Kerstin Jedings korta blogginlägg 2011-11-30, som exemplifierar hur rådande paradigm riskerar leda oss fel.)

Ravetz och Funtowicz talar - från 1990-talet - om postnormal vetenskap (PNS), som kan ses som reaktion mot eller vidareutveckling från paradigmteorin. Man har blivit mer medveten om att en orsak kan ge flera olika verkningar och att en viss verkan kan bero på flera orsaker och att saker påverkar varandra ömsesidigt - ibland på komplicerat sätt (skulle kanske matematiskt i princip kunna representeras som icke-linjära dynamiska system?). PNS fokuserar på den komplexa relationen mellan vetenskap och politik/samhälle, t ex (se not 3):

1) hur ska osäkerhet kring vetenskapliga resultat kommuniceras så att den begrips?;

2) hur ska man analysera kvalitet hos vetenskapliga resultat?

3) hur ska vetenskap finansieras?

I PNS beskrivs en forskningsmetodik tillämplig för fall där fakta är osäkra, värden omtvistade, insatser höga och beslut brådskande. Konsekvenser av misstag kan vara mycket allvarliga. Teoretiska motsägelser behöver inte nödvändigtvis förbjudas (se not 4) eller kompromissas bort. Olika perspektiv tillåts inkorporeras i problemlösningsprocessen. Därför bör också ingå dialog med berörda, t ex allmänhet, de som känner lokala förhållanden etc.

Ex 5: Klimatförändringar; se Guardian-artikel 2007 (se också not 5)

Ex 6: Global system failures (Ravetz 2005). Med globala systemfel menar Ravetz många olika saker: massförstörande vapen, gifter från avfall, biologiska patogener, mass-övermedicinering, skräpmat, brister i terrorbekämpning etc, som kan ställa till katastrofer i vårt mycket komplexa biosociala system.

Direktlänk till nästa sida: Hur skilja vetenskap från ovetenskap? eller tillbaka till överordnad sida Vetenskap, sanning och makt.

___________________________________________________

Not 0: Idé 1 innebär problem eftersom observationer måste tolkas. När det åskade skulle t ex en viking tydligt märka att Tors hammare var i farten. Föreställningen om åskguden Tor hade då en tendens att befästas. Idé 2 försökte man klara av genom att formulera ett språk med "enkla protokollsatser" och "sammansatta satser" etc. Försöken misslyckades.

Not 1: Popper kanske förutsatte att det alltid var seriösa vetenskapsmän som ställde hypoteser. Hypoteserna var kanske därför alltid rimliga i vettig mening (baserade på redan verifierade försök etc). Numera kan vem som helst få spridning för vilka konstiga idéer som helst. Även om sådan idéer ibland är falsifierbara är de naturligtvis inte vetenskap. Övertydligt exempel verkar vara "bästsäljaren" Livet med kvantfysiska ögon. Har själv bara läst DN-artikel 160822.

Problemet att närma sig en mera rimlig teori (hypotes) att hänga upp observationer på än den rådande är inte trivialt. Generellt är det tyvärr ofta så att observationer filtreras genom just den hypotes eller föreställning som den skulle korrigera - inte minst när det gäller sociala system! Se Maktrelationer/Relationen stark - svag part, avsnitt Vår ofta rigida föreställning ...

Not 2: Eg. har hypotesen säkerligen här baserats just på en mängd sådana iakttagelser, d.v.s. induktion, och metoden kanske borde kallas induktiv- deduktiv. Alltså induktion leder till hypotes = generaliserad slutsats (= deduktion). Denna slutsats kan alltså falsifieras i fallet vita svanar.

Not 3.Se också denna Guardianartikel 2016-06 skriven av Ravetz, där han lyfter fram vetenskapens kris när det gäller olika aspekter, bl.a. reproducerbarhet, datafusk, ibland perversa drivkrafter och svårigheter att upprätthålla oberoende och integritet.

Not 4. Åskådligt exempel från fysiken. Det var länge en debatt om ljuset var en partikel eller en våg. Man hittade ingen teori som kunde lösa konflikten. Efter ett tag kom man på att båda perspektiven kunde vara lika sanna (båda är eg. modeller anpassade för mänsklig intuition och verkligheten beskrivs mer exakt av matematik).

Not 5. För den som fortfarande är skeptisk till uppfattningen att vårt klimat är akut hotat av global uppvärmning (till väsentlig del beroende på fossilbränsleförbränning), men som är beredd ta till sig insikter om fysikaliska mekanismer, rekommenderar jag läsning av fysikern Ulf Danielssons bok Vårt klot är så ömkligt litet. Har själv inte läst boken men vet från tidigare böcker att han både har faktakunskaper och pedagogisk förmåga. Här finns en intervju med författaren om boken: Axess TV 161219+ (verkar kräva prenumeration).

Man kan också söka upp sammanfattningar på nätet från FN:s klimatpanel IPCC. Den femte IPCC-rapporten kortkort sammanfattad 2014-03 finns här. Vill man ta sig tid att tränga in i den vetenskapliga grunden för att förstå klimatsystemet finns t ex denna 50-sidiga svenska översättning från nov. 2013.