Emotionsreglering

(Affektreglering, känsloreglering)




If there are no ups and downs in your life, it means you´re dead!
(Denna undersida ingår i avsnitt Emotioner (känslor), som i sin tur ingår i temaavsnittet H sapiens - info-behandling, som infördes 2019-03. Länkar är kontrollerade 2019-02 eller senare.)

Referens: [Lekander2017], sidhänvisningar dit om inget annat anges.

Förmågan att reglera sina känslor och förståelse för hur man gör för att andra ska må bra etc har större betydelse för hur det går i livet än intelligenskvot.

Det bedrivits fruktbar tvärvetenskaplig forskning om emotioner - inte minst om emotionsreglering, s 190. Forskningen har hjälpt oss bättre förstå olika ohälsotillstånd, t ex ångest. Kognitiv kontroll eller omtolkning är i stort sett samma sak som emotionell reglering, s 214.

Känslosignaler är, s 256, diffusa, måste tolkas, och är ofta mer vägledande för beteenden (närma sig, fjärma sig, byta strategi, fortsätta) än förklarande. Lämplig mental inställning är att se en stressreaktion som hjälpsam vid påfrestningar. Stressreaktioner har utvecklats för att hjälpa till vid svåra situationer.

Observera att när man förstått den här modellen inser man också potentialen att “bota” känslorelaterade problem genom att modifiera, reglera, tolkningen, s 260. Detta reglerperspektiv baseras på en dimensionell uppfattning av hälsa eller emotionella fenomen, t ex ångest. Motsatt synsätt, som är typisk för den biomedicinska modellen, kallas diskret eller kategorisk uppfattning. I det fallet anses - i stort sett - hjärnan vara antingen sjuk eller frisk.

Ex. Som bekant är samhället ganska intresserat av att ge oss kategoriska symtombaserade diagnoser och det går gärna mode i dem. Beträffande svängande stämningslägen var s.k. borderline (numera: emotionellt instabil personlighetsstörning) mode ett tag och sen blev bipolär sjukdom mer intressant. (OBS! Humörväxlingar nära änden av ett naturligt spektrum ska verkligen inte negligeras! Och man bör då göra en problemanalys, där man i första hand letar verkliga orsaker.)

På sid 263+ sägs några viktiga saker som är i linje med reglerperspektivet:

  • Beteenden, som man utför för att minska oro, vidmakthåller den på längre sikt
  • Upprepade kontroller av hälsotillstånd i sjukvården är oftast inte så bra
  • Vi kan njuta av riktningen av en förändring oberoende av var vi befinner oss m.a.p. upplevd hälsa

I [Nilsonne2016], s 118+, står att känsloreglering innebär bl.a. följande

  1. medvetet reglera känslan genom att a) i tankarna modifiera tolkningen genom att omvärdera det vi upplever (ungefär som enl. Lekander ovan); b) tänka på något annat = distraktion (både a) och b) har visat sig öka aktivitet i prefrontala cortex (PFC) och minska amygdalaaktivitet)
  2. acceptera känslan som den är för att undvika känslomässiga kedjereaktioner. Exempel: om man blir rädd är det onödigt att bli arg på sig själv för att man blir rädd och sedan bli ledsen för att man blir arg och sedan också skämmas. Det borde räcka att bli rädd och sedan inkludera tankeverksamhet (PFC), dvs identifiera varför man blev rädd och sedan vidta åtgärd eller avstå från att vidta åtgärd.

Se mitt amatörmässiga försök att grovt skissa en tänkbar återkoppling för känsloreglering i hjärnan: Feedback amygdala - PFC. Verkligheten är med säkerhet väldigt mycket mer komplicerad men att känslofenomen delvis kan förklaras av återkopplingar i hjärnan är ett rimligt antagande.

Tips

Ted talk med Lisa Feldman Barret, 2017-01: you_aren_t_at_the_mercy_of_your_emotions your brain creates them

Barret säger ungefär så här: Känslor är inte hårdkodade hjärnreaktioner från födseln. Känslor är gissningar (predictions), som hjärnan skapar när miljardtals hjärnceller samarbetar. De är inte inbyggda från början utan de byggs efterhand. Hjärnan ställer frågan: Vad är denna situation mest lik utifrån min erfarenhet? Förutsägelser baserade på erfarenhet är grunden för varje handling. Din hjärna konstruerar din upplevelse av världen och försöker skapa mening. Fysiska rörelser, t ex ett leende, har ej i sig mening - vi måste skapa mening, d.v.s. sätta rörelsen i ett sammanhang.

Ex: Leende kan betyda glädje men också ledsenhet. Gråt kan betyda sorg men också lycka.

Hjärnan är dock förprogrammerad att skapa vissa känsloförnimmelser, som kommer från kroppens fysiologi: lugn, upprördhet, välbehag, obehag. Dessa förnimmelser ger inga detaljer. Förutsägelser behövs för handling.

Ex: Jag har pirr i magen. Varför? Alt. 1 Aha, jag har kommit in i bageri - det vankas nybakta bullar. Alt. 2. Aha, jag väntar ju på provsvar. Jag är rädd att det kan vara negativt.

Lisa säger att man kan bli arkitekt över sina känslor.

Ex: Nervös inför ett skolprov; jag känner starkt ångest, hjärtat bultar ju. Tolkning 1: Jag missar provet och min utbilding. Tolkning 2: Va bra! Nu förbereder kroppen sig att kämpa för att jag ska få toppresultat.

Ex. Stark oro. Vad beror den på? Kanske fysisk orsak (trött, sovit lite, hungrig …).

Du kan alltså ha kontroll över dina känslor. Då har du också ansvar för din handling. Skuld? Nej, men ansvar eftersom bara du kan ändra handlingen. Hårdsmält att man är ansvarig för sina känslor. Omfamna det!

_______________________________________

Om du är intresserad av reglerteknik och hur återkopplingsmekanismer skulle kunna tänkas påverka känsloreglering så kan du kolla min lilla hypotetiska fundering i Feedback amygdala - PFC (och gärna ge återkoppling till mig). Gå annars direkt till följande sida: Tankeförmåga och fri vilja.____________________________________
När känslorna kommer, kan de komma som en orkan. Impulsen att bara försöka bli av med dem kan bli stark inte bara hos patienten utan även hos behandlaren. Det tror jag förklarar mycket av den aggressiva medicinering emotionellt instabila personer kan utsättas för. … resultatet är sällan en långsiktig seger.Psykiatern Åsa Nilsonne i självbiografin Processen (2017)