Ref:r maktrelationer & ojämlikhet

Referenser till internet nedan är kontrollerade 2015-02 el. senare.

  • Axelrod, Robert, 1984: Från konflikt till samverkan. Handlar om under vilka förutsättningar egoister föredrar (långsiktig) samverkan före konflikt. Fick ej tag i boken. Recension här.
  • Binmore, Ken, 2012: Kort om spelteori. Utan matematiska notationer men rätt krävande.
  • Blom, Gunnar, 1961: Om spelteori och beslutsteori. Elementär, koncis, matematisk framställning.
  • Hamilton, Carl, 2012: (S)-koden - den socialdemokratiska utmaningen. Om svenska socialdemokratins kris och Carl Hamiltons förklaring till bakslagen: att partiet tappade kontakt med sina grundövertygelser.
  • Lindahl, Lars-Åke, 2014: Spelteori. Kompendium med föreläsningar för 5-poängskurs i spelteori.
  • Ljunggren, Stig-Björn, 2014: Ideologier. Enkel introduktion som behandlar klassiska ideologier och nyare ideströmningar, t ex feminism. Det finns också ett avsnitt om hur religion påverkar ideologier och dessutom presenteras ett antal viktiga politiska texter från Platons Staten till Maos Om praktiken och Hayeks Vägen till träldom.
  • Molander, Per, 1992: The prevailence of free riding. Det visas matematiskt vilka jämvikter mellan strategier som - med vissa förutsättningar - kan nås i ett allmänningens dilemma. Ganska svårtillgänglig uppsats. Finns på digitala biblioteket JSTOR.
  • Molander, Per, 1994: Akvedukten vid Zaghouan - en essä om stat, moral och liberalismens framtid. Molander testar den liberala hypotesen att ett samhälle kan garantera stabil social sammanhållning utan hot om våld. Han söker svaret med hjälp av spelteori, men tittar också på historiska erfarenheter från länder kring Medelhavet. Titeln anspelar på ett imponerande projekt som med tvångsmedel genomfördes av det romerska samhället för att garantera vatten för medborgarna. Akvedukten blev så småningom förstörd - på något sätt degenererade det romerska riket några hundra år efter Kr.f.
  • Molander, Per, 1998: Shulamits väg - om makt och frihet i judiskt perspektiv. Handlar om relationer generellt, t ex mellan individer i familj, mellan anställd och arbetsgivare, mellan företag och företag o.s.v. Molanders tes är att dessa maktrelationer lider av en inneboende instabilitet. Vid asymmetrisk relation med brist på jämlikhet är oddsen för anständig balans inte så stora. Huvudfrågan i boken är vilka möjligheter den svagare parten har att överleva med bibehållen integritet. Det judiska folkets historia får illustrera både teorin och spektret av handlingsvägar.
  • Molander, Per, 2014: Ojämlikhetens anatomi. Mycket tänkvärd bok! Visar hur ojämlikhet beror på den mänskliga konstitutionen - hur vi upplever omvärlden, hur vi förhåller oss till risker, och hur förhandlingsspel utvecklar sig och medför instabilitet. Molander har både bred och djup kunskap om teknik, samhälle och historia. Han är bl.a. väl förtrogen med reglertekniska metoder att framgångsrikt hantera instabilitet i tekniska system (med hjälp av s.k. negativ återkoppling etc). Han förklarar hur i princip samma metoder kan användas i samhällssystem - bara man skaffar sig insikter, utnyttjar lämpliga mätverktyg för att observera samhällstillståndet och använder politikens styrmöjligheter.
  • Moncrieffe, Joy M., 2004: Power relations, inequality and poverty. Concept paper for the world bank, final draft.
  • Nash, John, 1950: The Bargaining problem. Econometrica 18: 155 - 162. Uppsats där Nash beskriver en då banbrytande axiomatisk metod för förhandling där en given resurs ska fördelas mellan två parter. Efter Nash har andra forskare utvecklat varianter, men Nashs lösning står sig (enl. [Molander2014]) fortfarande som den mest trovärdiga. Finns på digitala biblioteket JSTOR.
  • Petersson, Simon, 2010: Är din eller min nytta störst? - problemet med interpersonella jämförelser. Kandidatuppsats, LU/Nationalekonomiska institutionen. Går på lättillgängligt sätt igenom olika teorier som behandlar diverse varianter av nytta, varav bl.a. följande:

- tidig utilitarism och hedonism (nytto- eller njutningsmaximering)

- s.k. social choice-teori, som punkterades av Arrow's omöjlighetsteorem (som innebär att individuella preferenser ej på rimligt sätt kan sammanfattas i kollektiv rankning)

- Harsanyis preferensnytta (inkl begrepp som empatiska preferenser - kanske resultat av social evolution - och preferensautonomi vs. upplysta preferenser)

- modern behaviorism med Binmores "avslöjade preferenser", risktagande och känslighet för förändringar som mått på nytta (jämför Kahnemans prospektteori).

- capability approach (man fokuserar på observerbara funktionella möjligheter som värdesätts)

- psykologisk syn: man lägger vikt vid känslor som rädsla, hopp etc (upplevelsenytta snarare än beslutsnytta)

- neuroekonomi (som kopplar beslutssituationer och lycka etc till fysiska processer i hjärnan)

- lyckoforskning (resultat av enkätsvar riskerar bli rätt skeva)

Anm: Av teorierna nämnda ovan är det preferensnytta och modern behaviorism, som närmast relaterar till spelteorins nyttobegrepp. När det gäller frågor om hur välfärd (t ex sjukvård) ska allokeras, bör man förstås reflektera över flera nyttoteorier.

  • Påhlsson, Anne-Marie, 2011: Knapptryckarkompaniet: rapport från Sveriges riksdag. Ger god inblick i hur riksdagen typiskt fungerar och hur politiska makten är fördelad. Kortfattat: partiledaren/partieliten bestämmer politiken. Partiledaren utser mot hen lojal person som gruppledare, dvs ledare för riksdagsgruppen. Gruppledaren för ut budskapet från partiledaren om vad som gäller till gruppen och talar om vilket knapp riksdagsledamöterna ska trycka på vid votering. Lojalitet upprätthålls med hjälp av belöningar och straff (uppdrag/resurser resp. uteblivande av sådana).
  • Raiffa, Howard, 1982: The art and science of negotiation. Kap. 16 beskriver Nashs förhandlingsmetod ganska utförligt som en diskussion mellan en domare och en analytiker och med hjälp av ett antal figurer.
  • Roine, Jesper, 2014: Thomas Pikettys Kapitalet i det tjugoförsta århundradet. Förutom sammanfattning av Pikettys bok ingår ett introducerande kapital om bakomliggande forskning och utveckling i Sverige och ett avslutande kapitel "Har Piketty rätt?"
  • Wilkinson, Richard, och Pickett, Kate: Jämlikhetsanden - därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen (Penguin Books 2009, Karneval förlag 2011). Författarna har varit professorer vid universitet i England. Boken försöker förklara orsaker till skillnader i livslängd, hälsa och sociala problem mellan 23 rika länder (och USA:s 50 delstater), t ex varför hälsan i nordiska länder och i Japan är så mycket bättre än i USA och Storbritannien. Data hämtas från officiella källor, t ex WHO, FN, ansvarig myndighet för statistik i USA. Man har tittat på ekonomisk jämlikhet (t ex inkomstskillnad mellan 20 % fattigaste och 20% rikaste), drogmissbruk, hälsa, fetma, utbildning, tonårsfödslar, våld, fängelse och straff, social rörlighet. Den kanske något paradoxala slutsatsen är att den faktor som bäst förklarar skillnader inte är graden av absolut fattigdom (absoluta fattigdomen har minskat i de flesta länder!) utan i st graden av ekonomisk jämlikhet. Alltså, bokens tes: Mera jämlika stater är nästan alltid bättre än ojämlika - både för dom fattiga och dom rika.

Boken har många referenser och redovisar sambanden både grafiskt och, i slutet av boken, med korrelationskoefficienter och signifikansuppgifter. Författarna är väl medvetna om att statistik kan missbrukas och att korrelation inte är det samma som orsakssamband. En svårighet är ju att man inte gärna experimentellt kan ändra graden av ojämlikhet i några länder och se vad som händer (mer begränsade experimentella studier har gjorts, tex kring hur manipulativt påtryckt social status påverkar grupper). Författarna för dock ett tydligt resonemang om att graden av ojämlikhet är en mycket rimlig förklarande gemensam orsaksfaktor till olikhet i hälsa och sociala problem.

  • Åström, Karl Johan, 1968: Reglerteori. Grundläggande lärobok om reglerteknik.