Relationen stark - svag part

Du: Nej men hej, Mattias! Det var länge sen. Du ser ju riktigt kry ut!
Mattias: Hurså? Jag har inte varit sjuk ....?
Du: Det var roligt att höra.

(Ex. på hur man med språket som maktmedel både skaffar överläge och fiender. Från Anders Mathlein: Ge svar på tal (2007))

Hur fördelas makt/resurser/nyttor mellan parter?

Denna webbsida är baserat på [Molander1998]: Shulamits väg - om makt och frihet i judiskt perspektiv. Den ingår som en del i avsnittet Maktrelationer och ojämlikhet på min webbplats. Länkar nedan är kontrollerade 150128 eller senare.

Maktens verkningssätt. 

Makt handlar om en relation mellan två parter (individer, grupper, ... stater etc), där den part som på olika sätt utövar makten får den andra parten att göra eller acceptera vad den annars inte skulle gjort/accepterat. Naturligtvis är det så att den politiska makten i väldigt stor utsträckning begränsar vad vi som individer kan göra. Om lagar och regler tillkommit på demokratiskt sätt brukar vi accepterar detta. Det är ofta på lägre nivå: mellan individer, i familjer, i klaner, i informella sociala nätverk, i ekonomiska beroenden mellan parter etc, som vi känner av maktutövning. Det är när dessa relationer är asymmetriska (dvs parterna har olika förutsättningar), som maktens väsen tydliggörs. 

Oftast är syftet med att utöva makt att öka det egna relativa utbytet eller uppnå sitt eget mål (maximera sin egen nytta). I en klass för sig är de destruktiva fallen då maktutövningen i sig blir viktigare än själva utbytet.

Förhandlingen är grunden för resursutbyte

Ett grundläggande element för att bestämma hur utbyten (resurser, arbetsfördelning, villkor, status etc) i det sociala samspelet faller ut (och därmed påverkar jämlikheten) är förhandlingen. Denna kan vara öppen eller underförstådd.

Ex: föräldrar har i alla tider tagit hand om sina barn under uppväxten. Barnen har sedan förväntats sörja för föräldrar när de blivit gamla. 

Utbytesförhållanden återspeglar ett underliggande styrkeförhållande. Något som alltså bör analyseras är förhandlingens dynamik. Kan man beskriva sådana förhandlingar på ett generellt sätt? Det kan handla om individer eller grupper med gemensamma intressen som har en långvarig relation och förhandlar då och då. I den typiska historiska situationen lever parterna på existensminimum, men vi antar att båda har en viss buffert p gr av att resultatet varierar kring ett genomsnitt. 

Vad är problemet?

Inte bara vår erfarenhet utan också spelteoriforskning visar att den starka parten har en tendens att få ut mer av en förhandling än den svaga parten. 

ExAntag att ett bröd delas mellan en mätt person och en utsvulten person. Det förutsätts att om förhandlingen mellan dem bryter samman får ingen av dem någonting. Ev. förhandlad lösning erkänns av båda (individuellt rationella) parterna utan hot om våld och ingen tredje part blandar sig i. Med några ytterligare icke orimliga krav och förutsättningar och tillämpning av Nashs förhandlingslösning (den s.k. produktregeln)  visar det sig - tvärt emot vår intuition - att  den utsvultne får 1/3 och den mätte 2/3 av brödet.
För teori och beräkningar som leder till detta resultatet, se 
 Se Spelteori/Förhandling enl. Nash och Ex: Dela ett bröd

Vid upprepade förhandlingar tenderar den initialt något starkare (ev bara p gr av slumpen!) få en efterhand ytterligare stärkt position tills svaga partens resurser är uttömda. Situationen är alltså i princip instabil.

Komplikationer som tas upp i [Molander1998] är dels att människan definierar sin välfärd i förhållande till andras, dels att vi människor har en tendens att vidmakthålla felaktiga föreställningar om medmänniskor oberoende av tillgängliga fakta. För att få någorlunda anständig jämvikt finns samma medel som beträffande relationen individ - stat, dvs egennytta, normer (ibland förstärkta av empati) och tvång. När detta inte räcker återstår till slut detta sätt:
  •  exit =exodus (självvalt uttåg), som sätter gräns för exploatering av svagare parten
Ytterst är det alltså exit-alternativet som avgör svagare partens handlingsutrymme. 

Vi har synpunkter på den andra partens välfärd

Det är inte realistiskt anta att individen bara är intresserad av egen del av kakan. Det finns begrepp för detta: om man blir glad när den andres del ökar kallas det generositet, blir man i stället ledsen om den andres del ökar kallas det antingen oginhet (om man själv är förmögnare) eller avund (om man själv är fattigare än den andre). Förutsättning för marknadsekonomi är jämförelse av andras utbyte av en transaktion med ens egen och varje parts strävan att få ut mesta möjliga. Tror man på marknadsekonomi kan man inte gärna kritisera denna - om vi vill kalla det så - girighet.

Vår ofta rigida föreställning om nästan påverkar mötet

Det finns en gammal myt, från 1400-talets Spanien, om judars behov av oskyldigt kristet blod för sin svarta magi. Denna groteska lögn odlas fortfarande. Varför? Föreställning om egna gruppens överlägsenhet behövs. Normer har historiskt gjort skillnad på egen grupp och andra. Fördomar och diskriminerande handlingar stödjer varandra ömsesidigt. Iden om likabehandling finns hos hellenismen men även hos kristendomen (fast kristna nationer har i praktiken tolererat apartheid, slaveri etc). I Sverige kom en allmän landslag c:a 1350. Tidigare bedömdes brott mot eget landskapets folk annorlunda än andra brott. Civilsamhället har gjort skillnad på folk ännu mer än staten. En förklaring är att vi energiskt söker just den information som stöder våra befintliga föreställningar (selektiv perception). Popper trodde optimistiskt på iden: ställ först upp (provisoriska) hypoteser, sök sedan data. Han trodde på en självkorrigerande mekanism, där varseblivningen justerar våra hypoteser så att vi kommer närmare sanningen. Popper väntar sig att forskarna aktivt ska söka information som vederlägger en dålig hypotes. Sådana rekursiva procedurer fungerar framgångsrikt i tekniska system. Tyvärr, konstaterar Per Molander, fungerar inte detta så bra när det gäller sociala system. Vid sortering i vi och dom och hypoteser i stil med att dom begår brott så finns, trots ev. gynnsam förutsättning att korrekt information är tillgänglig, ingen garanti att hypotesen vederläggs! Varför? Jo:
  • Informationen filtreras genom just den föreställning den skulle korrigera! 
Möjligheten att snedvrida föreställningar gör att makthavare (i både vardagssammanhang och större sammanhang) har stor möjlighet att modellera verklighetsuppfattning efter egna intressen. Fällan hotar även seriösa forskare. 

Egna reflektioner

Problemet med under lång tid fastetsade föreställningar som filter gäller förstås i hög grad även forskarvärlden inom medicin och livsmedel etc. Ekonomiska intressen spelar där stor roll. Men här ett annat exempel. Max Tegmark, fysikprofessor vid MIT, i boken Vårt matematiska universum (s. 69):

"Oavsett hur eftertryckligt vi forskare påstår oss vara rationella sanningssökare uppvisar vi samma mänskliga svagheter som alla andra, som att vara fördomsfulla, ge efter för kollegers tryck och att hemfalla åt flockbeteende. Det räcker inte att vara räknesnille för att stävja de tendenserna."

Övning: Var på skalan mellan att vara tankeblockerande filter resp. att hjälpa oss att tänka klarare och komma vidare i en balanserad kunskapsinhämtning (och ev. åtgärdande) ligger följande förklaringsmodeller/ideologier (sök gärna andra referenser - nedanstående förslag kan ju kan vara filtrerade)?:
  • Radikalfeminismen (ungefär: särartsfeminism snarare än politisk jämlikhetsfilosofi; se fotnot 1 om feminism i slutet på denna sida) - fruktbar grundläggande förklaring till kvinnoförtryck eller en offerkofta? Se Susanna Petterssons erfarenheter här.
  • Hypotesen ("sanningen") om strukturell rasism - bra förklaringsmodell eller återvändsgränd? Analyseras av Adam Cwejman här.
  • Osäker, extremt flexibel arbetsmarknad som medför en ny klass, prekariatet. Ekonomen Guy Standing har lanserat detta begrepp; se här. Han föreslår medborgarlön (basinkomst) som en lösning.
Kan det möjligen vara så att ideologier riskerar att utvecklas till filter eftersom man som anhängare har tendens att fokusera på vissa utvalda fakta och bortser från andra (p gr av intressen, lojaliteter, fördomar etc)?

För kort översikt över modern vetenskapsteori och lite mer om Poppers hypotetisk-deduktiva vetenskapliga metod, se avsnittet Vetenskap,sanning och makt/Modern vetenskapsteori.

För psykologiska förklaringar kring vi-och-dom-tänkande och recept för att närma sig vi istället, se Tolerera - en antologi om intolerans och tolerans ur ett psykologiskt perspektiv. I temaavsnittet H sapiens - informationsbehandling finns en evolutionär förklaring till främlingsrädsla. I det temaavsnittet finns också en sida som pekar på ytterligare komplikationer i relationer mellan parter, nämligen de stora psykiska variationerna mellan olika människor.

Den balanserade egennyttan. 

Maktobalans kan begränsas när rika har ett krasst intresse av att hålla de fattiga tillräckligt över svältgränsen (jämför begreppet absolut fattigdom i modern tid) för att vara arbetsföra. 

Judar har ofta levererat värdefulla tjänster till makthavare. Kalkyler, där kortsiktig vinst jämförts med långsiktiga fördelar, har ofta gjort att judiska minoriteter klarat sig. Jämn fördelning av välstånd är kopplat till högre ekonomisk tillväxt.

Normer (etik) som möjlighet

Ett fungerande normsystem kan ses som en abstrakt kollektiv nyttighet. För att det ska funka hyfsat krävs två saker:
  • socialiseringsintensitet: uppfostran av ungdomar så att dom i tillräcklig grad kommer att följa normsystemet 
  • normstyrka: redan utbildade vuxnas förmåga att följa normsystemet. Det krävs ett visst gensvar från omgivningen, dvs att det finns en tillräckligt hög solidaritet med normsystemet generellt, för att man själv ska följa systemet 
Stabilt normsystem kan upprätthållas med intrikat dynamik. Grovt förenklad beskrivning: man kan anta att socialiseringsintensiteten bestämmer ungdomars normstyrka i form av en s-formad inlärningskurva (begränsad inlärning vid låg intensitet, sen går det bättre, men så småningom sker en mättnad). När det gäller påverkan i andra riktningen, dvs hur (redan utbildade) vuxnas normstyrka påverkar socialiseringsintensiteten, kan man anta en linjär kurva. Förutsatt att förutsättningar i övrigt är sådana att kurvorna korsar varandra så kan man uppnå en stabil jämvikt där normer hålls vid liv. Se figur:
Figur 1: Normjämvikt

Förklaring till figuren: Antag att normsystemet befinner sig i tillstånd A. Socialiseringsintensiteten i den punkten är sådan att ungdomars inlärningskurva lyfter upp normstyrkan en smula så att det närmar stabila normjämviktstillståndet, punkt C. På motsvarande sätt kan man närma sig C om man utgår från B.

Huruvida normerna i sig är bra eller dåliga är en annan fråga än deras stabilitet. Bra normer skulle kunna vara  t ex hänsynstagande, ömsesidighet, empati etc. Kastväsendet är ett exempel på stabilt normsystem med inbyggd ojämlikhet. Turnbulls The Mountain people visar exempel på normlös jämvikt och beskriver ett folk som från att ha befunnit sig i en ganska harmonisk balans hamnat i ett samhälle i upplösning. De hade  tvingats från sina jaktmakter och sin kultur, som de växt upp med (se Ikpeople).

Tvång

Tvång återstår när inte egennytta och normer räcker till för att upprätthålla anständig jämvikt. Ibland kan fursten med hot om våld upprätthålla minoriteters intressen men bara om han själv också drivs av egennytta och normer. Tidigare svaga grupper har med hjälp av lagstiftning, facklig organisation el andra mekanismer vunnit inflytande över maktutövning i samhället. Konservativa krafter har historiskt hållit emot av två (oförenliga) skäl:
  • Större samhällsförändringar kan vara farliga; gudarna kan straffa; det är riskabelt sprida makten till obildade massor etc. Motsägs av t ex demokratisk utveckling i USA och UK på 1600-talet, aktiebolagslagar på 1800-talet (begreppet juridisk person infördes) etc.
  • Social förändringar är inte möjliga. Även med allmän rösträtt etc kommer eliten att fortsätta styra (genom ombud). Motsägs av välståndsutveckling och vanliga löntagarens ställning på 1900-talet. Det kan dock fortfarande vara svårt för minoriteter. Dessutom har kapitalägares makt snarast ökat. 
Kommunismens försök att entydigt och en gång för alla avgöra maktbalanser är inget som manar till efterföljd. 

Total jämlikhet kan inte uppnås men vi måste ständigt (via utbildning, massmedia, självständigt tänkande, politisk klarsyn etc) försöka påverka naturliga obalansen i riktning mot mindre obalans. 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Fotnot 1: Feminism föreslås av Stig-Björn Ljunggren ([Ljunggren2014], s 94+) kunna uppdelas i tre varianter:
  1. Politisk jämlikhetsfilosofi (likhetsfeminism), som vill skapa en värld där kvinnligt och manligt inte spelar nån roll i samhällets maktfördelning. Detta är då ett kompletterande perspektiv till en mängd andra jämlikhetsperspektiv: klasser, ras, handikapp, segregering i skolvärlden etc.
  2. Radikalfeminism eller särartsfeminism; en separatistisk rörelse som vill ersätta patriarkat med matriarkat.
  3. Generalisering av feminismens insikter: en samhällskritisk filosofi, som ifrågasätter auktoriteter och hierarkier och motsätter sig all slags dominans och förtryck. Verktyget för denna kamp är att genomskåda maktens sofistikerade och ibland subtila mekanismer för att påverka oss.
Att skärskåda maktens mekanismer enl. variant 3 av feminismen är, som jag ser det, precis vad Per Molander gör i t ex [Molander1998] och [Molander2014] 

För några exempel på hur makt över kunskap påverkar oss (men också kan avslöjas) se gärna sidan Makt styr kunskapsbildning och följande sidor i avsnittet Vetenskap, sanning och makt).
________________________________________________
Direktlänk till nästa sida Ojämlikhetens natur eller länk tillbaka till överordnad sida Maktrelationer och ojämlikhet.
Comments