Hinder ta emot kunskap

Vetenskap är kunskapens fader, men åsikt föder okunskap.
Hippocrates (c.a 460 fKr - 370 f.Kr.)


Vi har mentala svårigheter att ta emot och utvärdera information
(Länkar nedan är kontrollerade 2016-10 eller senare.)

Vi vill minimera ansträngningen

Hur ska man kunna få fram egna beslutsunderlag när man bombarderas av spretig och motstridig information? Minst ansträngning går (kortsiktigt) åt om man utan reflektion tar åt sig den rådande sanning, som är enklast tillgänglig i ens omgivning (i enlighet med system 1 i Kahnemans modell, i avsnittet Beteendeekonomi till vardags). Att göra något annat kräver ganska mycket av människan: tid, nyfikenhet, orka göra sannolikhetsbedömning, vara mentalt rörlig när bevismaterial kommer fram, vara självständig, sätta sanning före prestige, vara generös. David Brooks har i DN 140903 Den klara tankens heroism skrivit en insiktsfull och balanserad ledare om vilka utmaningar mot våra inre begränsningar och drifter det innebär att kunna tänka klart.

DN Debatt 150413 skriver Jesper Strömbäck och Olle Wästberg om hur det nya medielandskapet ökar både polarisering av politiken och kunskapsklyftorna. Demokratin behöver kunniga medborgare. Men många läser bara sådant, som bekräftar de åsikter dom redan har ("confirmation bias"). 

Per Molander har beskrivit (i [Molander1998], s 37+) hur vår varseblivning tyvärr ofta bara bekräftar den bild vi redan har istället för att utveckla den mot en sannare bild: Informationen filtreras genom just den föreställning, som den skulle kunna korrigera. Se Maktrelationer/Relationen stark - svag part, avsnitt Vår ofta rigida föreställning...

Faktaresistens (not 1) och informationskrig

Under hösten 2015 hade DN ett antal artiklar om hur och varför vi människor låter oss styras mer av känslor och egen övertygelse. Fakta och egna åsikter och föreställningar kan ibland inte fås att överensstämma. Ibland tror man på en konspiration från en maktfullkomlig elit (se t ex DN 1602 Tro på en platt jord ...); ibland konverteras i och för sig sanna episoder till generella sanningar etc. Händelser som har mycket liten sannolikhet att drabba en enskild medborgare förstoras upp och sprider oro (jämför Kahnemans "tillgänglighetskaskad" i avsnittet Beteendeekonomi till vardags/Vi har svårt tänka statistiskt). Förvanskad information kan mycket lätt spridas på nätet. 

Ex: Helene Lööw i DN150929: Brottsförebyggande rådets statistik har visat att färre medborgare utsattes för grovt våld på 2000-talet än åren kring 1990 (jämfört med 70-talet har statistiken inte ändrats nämnvärt). Rädslan  för våld hade också minskat. Politiker drar sig ibland ändå inte för att sprida budskap som antyder motsatsen och skrämma upp människor. Vid konfrontation så  "tycker man ... " och "människor upplever att ..."

I DN 151008 skriver Anders Mildner om hur svartvita åsikter värderas högre än lågmälda insikter i media. Nyheter debattifieras och faktarelativismen ökar. Faktafel i sociala media sprider viralt ökat hat i samhället. Via nätet kan vi hitta information, som bekräftar vår egen världsbild och hjälper oss att odla den. Fejknyheter produceras inte bara bara av propagandaskäl utan ingår i en klickekonomi, där annonser kan ge stora intäkter (se Linus Larsson, DN 161124). 

Hur bekämpa faktaresistens?

Motvikt i form av t ex Metros Viralgranskaren kan behövas för att korrigera falsk information. Pedagogisk presentation av tillgänglig statistik behövs för att effektivt kunna minska spridning av myter. Ett strålande exempel är Gapminders åskådliggörande av statistik över mänsklighetens utveckling (se t ex Hans Roslings TED-talk 2006).

Övertygade kunskapsförnekare säger ofta att "detta är inte bevisat" eller "man vet inte" (not 2). Tyvärr riskerar ansträngningar att avslöja felaktig övertygelse att ibland i stället befästa den ("the backfire effect", "bumerangeffekten"). För att bemöta faktaresistens på ett effektivt sätt behövs därför kunskap om kognitiva processer i våra hjärnor. I den lilla skriften Handbok i debunking (skriven av John Cook och Stephan Lewandowsky, svensk version i www.vof.se) ges tre råd vid avslöjande av myt: 1. fokusera på korrekta fakta snarare än myten, 2. varna innan du refererar till myten, 3. ge en enkelt begriplig bättre förklaring (sanning) till det myten försöker förklara.

Ex. I  Handbok i debunking, s 6, visas pedagogiskt exempel på hur man effektivt kan avslöja ("debunka") klimatförnekelse.

En del av våra svagheter, som togs upp i temaavsnittet Beteendeekonomi till vardags/ Tumregler och tankefel är relevanta att känna till även här. Exempel: tillgänglighetskaskad, "less is more", (i Vi har svårt tänka statistiskt), Dunning-Kruger-effekten (i Slump och kompetens), inramningseffekter (i Prospektteorin).

filterbubblan.se kan man få hjälp att öka sin medvetenhet om filterbubblor och därmed kanske göra sin egen bubbla lite mindre tät. Man kan jämföra twitter-flödena i tre ideologiska huvudbubblor längs en vänster-högerskala: rödgrön, grönblå och blåblå. Man kan välja ett debattområde, t ex brott och straff, försvar, integration, miljö, skatter etc. Sedan kan man snabbt växla mellan de olika bubblorna och se vilka perspektiv, ord, begrepp etc som används i respektive bubbla. 

Fler länkar:

Jonas Mosskin DN 151014: I rädslans klimat härskar känslor över omdömet
Erik Åsard DN 151023: Konspirationsteorier gröper ur det offentliga samtalet.
OLa Larsmo DN 160906: Vi befinner oss mitt i ett pågående informationskrig. Fundera: varför tänker du som du gör? 
DN 161023: Så blir våra åsikter allt mer polariserade. Sociologiprofessorn Noah Friedkin har tillsammans med ingenjörer i ett tvärvetenskapligt grundforskningsprojekt tagit fram en matematisk modell som försöker förklara dynamiken kring hur åsikter får fäste och sprids. Modellen baseras på att vi som individer vill att våra åsikter ska hänga ihop logiskt, men att vi också påverkas av sociala omgivningen. Får jag ny (mer eller mindre pålitlig) information, som rubbar min verklighetsuppfattning måste jag välja endera av: 1) acceptera informationen och låta den förändra mitt åsiktssystem, vilket är smärtsamt; 2) avfärda informationen. Att välja alternativ 2 ger minst socialt obehag om närmaste omgivning också avfärdar informationen (annars kan man på nätet ofta hitta en passande referensgrupp så att man ändå slipper ändra åsikt). I praktiken handlar det om ett komplext nätverk av direkt och indirekt påverkan mellan många individer. Utan en matematiskt modell går det, enl. Friedkin, inte att förklara hur individers åsikter positionerar om sig efter en informationsförändring.

Direktlänk tillbaka till överordnade sidan Hur avslöja "sanningar"? eller vidare till sidan Provisoriska slutsatser.
________________________________________________ 
Not 1. Faktaresistens (att vägra inse fakta) kom på språkrådets nyordslista 2015). Kanske är kunskapsresistens ett ännu bättre ord. Problemet är ju att vi  inte accepterar fakta som det finns tillgänglig kunskap om.
Not 2. Rigida förnekare tycker att man kan hålla fast vid sin gamla uppfattning så länge den framlagda kunskapen inte i princip är 100 % matematiskt eller logiskt bevisad. Detta är oftast helt orimligt att kräva. Det handlar i st om att man ska ha goda grunder för att kunskapen  är sann, dvs vetenskapliga belägg och rimlig evidensgrad.
________________________________________________
Trassla inte till saken genom att komma dragande med fakta.
Groucho Marx (1890 - 1977)
Comments