Negativ inkomstskatt är ingen nytt begrepp utan började utvecklas redan på 1940-talet. Mera känt blev det när Milton Friedman förordade det på 1960-talet. För mer historik se wiki/negativ inkomstskatt. Avsikten nedan är bara att kort försöka förklara vad begreppet innebär.

För att ge överskådlighet visas i figurer nedan principiella sambandet mellan löneinkomst och skatt grafiskt i form av kurvor, där löneinkomsten anges på vågräta x-axeln och motsvarande skatt på lodräta y-axeln.

I figur 1 visas principiellt och förenklat vårt traditionella skattesystem där lönen reduceras med ett grundavdrag innan skatten beräknas som en procentsats, som motsvarar lutningen på kurvan (brukar kallas platt skatt). Vi får då en brytpunkt där löneinkomst = grundavdraget. Eftersom vi ska fokusera på vad negativ skatt är, så bortser här från ytterligare brytpunkter längre till höger på kurvan när till kommunal skatt adderas statlig skatt och sedan också värnskatt (vilket ju innebär att vi eg. har progressiv skatt). Vi bortser också från jobbskatteavdrag etc.

Figur 1: Förenklad traditionell skattekurva med brytpunkt baserad på grundavdrag.

Om man vill behålla skatten 0:- vid en viss grundavdragsnivå, g, och samtidigt förenkla skattekurvan till en rät linje utan brytpunkt så förlänger man helt enkelt den lutande linjen snett ner åt vänster så att den når y-axeln (där skatten är negativ och löneinkomsten är noll), se figur 2. Detta innebär att vid inkomster under grundavdragsnivån får inkomsttagaren skatt tillbaka av kommunen/staten.

Figur 2: Skattekurva med negativ inkomstskatt vid lön under grundavdragsnivån.

Som vi ser får vi alltså enklast möjliga skattekurva (rak linje) vilket väl borde ha pedagogiska fördelar. Samtidigt åstadkommer vi en inkomstomfördelning som i alla fall delvis skulle kunna ersätta andra krångligare fördelningsmetoder. Observera att med skattekurva enl. figur 2 ger en viss bruttolöneökning i procent samma netttolöneökning i procent längs hela löneområdet från 0:- och uppåt. Man slipper alltså oönskade marginalskatteeffekter. Problemet är att välja en placering av skattekurvan i skatt-löneinkomstplanet ( dvs linjens lutning och skärningspunkt med x-axeln) som i sitt sammanhang medverkar till effektivt skattesystem med önskad balans mellan incitament att lönearbeta och välfärd för alla.

Anm. 1: Observera att principerna med grundavdrag och platt skatt (skatt beräknad som procentsats av löneinkomst) naturligt leder till negativ skatt om man vill att skatten ska vara platt redan från 0:- i löneinkomst!

Anm. 2: Naturligtvis går det att göra en krångligare kurva än en rät linje (t ex för att uppnå progressivitet) även om man har negativ skatt för låga inkomster.

Anm. 3: Att använda grafiska kurvor som ovan innebär att man tydligt ser om en skattekurva är enkel (och kanske "rättvis" etc) eller har utvecklats till ett lappverk med många brytpunkter och andra deformationer. Att studera skattetabeller med en mängd siffror kan väl vara bra om man ska räkna ut sin skatt men har en tendens att maskera komplikationer i skattekurvan. Att undvika grafik och bara beskriva en skattekurva i ord medför också en risk för obegriplighet.

Anm. 4: Negativ inkomstskatt är i princip ekvivalent med s.k. basinkomst, dvs båda varianterna kan medföra samma effekter för individen (även om man kanske väljer olika praktisk utformning av transaktioner mellan individ och kommun/stat). Av figur 3 nedan framgår att om vi sänker skattekurvan för (platt) skatt utan grundavdrag med ett fast belopp, n:-, så hamnar vi i kurvan för negativ skatt enl. figur 2. Detta fasta beloppet, n:-, som alltså är oberoende av löneinkomstnivå, är det som vi kallar basinkomst.

Figur 3: Samband: skattekurva utan grundavdrag reducerad med basinkomst ger skattekurva med negativ skatt.